De flesta länder vill bara ha ett visst antal ansökningar i taget. Därför får du först vänta i AC:s egna register (i Sverige) tills det blir din tur att skicka en ansökan till det aktuella landet. Ibland kan det röra sig om att landet ger AC en viss kvot, tex 15 ansökningar ett visst år. Är det då 25 som vill adoptera från det landet så får tio vänta tills nästa år och står då först i kön när nästa kvot släpps. I andra länder tar man emot nya svenska ansökningar allteftersom tidigare svenska familjer får barnbesed eller hämtar sitt barn. Då får alla vänta i AC:s register och sedan skickas ansökningar utifrån vem som väntat längst.
Din kötid i AC:s register avgörs av när du blev sökandemedlem. Om du anmälde dig som sökande (alltså betalade den högre avgiften) tex i april 2008 så hamnar du automatiskt före någon som betalade samma avgift i maj 2008, oavsett vem av er som först är färdig med hemutredning och skickar in sin mapp till AC. När du däremot skickat en ansökan till ett land så spelar det ingen roll vem som varit medlem längst. Då är det landets egna köregler som gäller.
Generellt brukar kötiden i Sverige vara lång om det sedan beräknas gå fort i landet. Exempelvis Etiopien, som anses ha en stabil verksamhet och kötid i landet på under ett år, har en kötid i Sverige på flera år, tror att det handlar om tre år eller så. Om det tar längre tid i landet, om det ärovanligt lång vistelsetid (ett par månader eller mer) i samband med adoptionen eller om landet ställer krav de flesta inte passar in på (exempelvis aktivt kristna familjer) så brukar kötiden i de svenska registren bli kortare.