Han har redan barn och vill inte ha fler
Efter att ha skiljt mig för mindre än ett år sedan har jag dejtat en del. För ungefär 2,5 månader sedan träffade jag en man som allt känns så rätt med! Det flyter på så bra och jag är lycklig med honom. Han säger att han älskar mig (redan). Vårt dilemma; han är snart 47 år och har redan två barn, 10 och 11 år sedan ett tidigare äktenskap. Han vill inte ha fler barn. Jag är 29 år och har inga barn. Jag och min exman försökte i sju månader utan resultat.
Jag vill helst inte diskutera detta med barn, tycker att det är för tidigt. Tror att han känner att jag bara skjuter problemet på framtiden.. Han vill inte börja om med vakna nätter, blöjbyten och dagishämtningar och jag kan på sätt och vis förstå honom. De skiljde sig för ca 6 år sedan och det är egentligen först nu, när deras föräldrar träffat nya partners som barnens reaktion har kommit. Framförallt flickan är arg och ledsen, främst på sin mamma. Jag har träffat barnen och det gick bra, men helst vill de ha sina föräldrar ifred.
Nu vill han att vi ska ta tjuren vid hornen i detta ämne. Han vill fortsätta träffas och säger att om han inte hade haft barn, hade han friat och gjort mig gravid direkt. Mitt problem är att jag inte har kommit dit. Jag vill inte ta det här beslutet, honom eller barn, nu. Känns helt forcerat. Jag är mitt uppe i en härlig förälskelsefas och vill bara njuta av det. Han säger att det ev. finns en promilles chans att han ändrar sig, men det är inget att hoppas på. Han är beskymrad och oroar sig för att vi också ska skilja oss efter att vi fått barn. Jag förstår det, men samtidigt har jag lärt mig att det är en risk man bara måste leva med. Han vill i princip ska lova honom att stanna resten av livet om vi skaffar barn; "Då får du aldrig lämna mig". Jag känner att jag kanske skulle kunna avstå egna barn och njuta av hans familj, om jag visste att det skulle hålla för evigt. Men om det tar slut om 10 år, står jag utan barn och min fertila period har passerat.
Vad är det frågan om; ska vi nu göra slut på det fina vi har i förebyggande syfte? För att vi båda är så rädda inför vad som eventuellt ska hända om 10 år?! Samtidigt, min klocka tickar.
Vad ska jag göra? Jag vill inte lämna honom!
Kvinna 29 år