Väntan för och efter MKP/FVP - kom in här!

Är det någon som har under RUL upptäckt en missbildning? Och fick göra ett fostervattenprov som senare visade ett friskt barn? 

Och jag gjorde FVP idag....denna väntan, den är så jobbig Nervöst! 

Är det någon som vet vad det är för skillnad på MKP och FVP? Varför en del får göra MKP och en del FVP? För det är väl samma typ av svar man är ute efter...

Tack för svaret!:) 

Håller tummarna för dig plåstret! Hoppas det går hela vägen för dig!

Idag fick jag det första beskedet från fostervattenprovet. Det var ett positivt besked men vågar inte hoppas än, inte förrän det andra provet är klart samt fått en kontroll av alla organ. Så det dröjer två-tre veckor till innan jag vet hur vårt öde blir.  
Det är jobbigt att se magen växa...får jag behålla den eller inte? 

Hoppas hoppas hoppas!

Tack för ert stöd! 
Det betyder mycket att få prata/skriva av sig för några som vet hur det är.

Detta är andra gången jag får ta cytotec Det känns så fruktansvärt orättvist att man ska få drabbas av detta TVÅ gånger. Förstår hur du känner dig Charlie40. Styrkekram till dig. Hur mår du nu? Försöker ni bli gravida igen?
Tänker på min svägerska som jag är så avundsjuk på. Hon blev gravid på första försöket med det första barnet och på andra försöket med det andra barnet. Hon har fått två friska barn.  

Det är ingen i min omgivning som vet hur det är att få missfall, och det känns som att de inte förstår. Alla säger "försök tänk positivt". Men hur ska man orka det när man är mitt inne i det? Varför får man inte bara vara ledsen och arg? 
Min kurator sa "Ha inte för höga förväntningar på din omgivning. De vet inte hur det känns eftersom de inte har varit i samma situation." Hon har ju helt rätt.  

Imorgon ska jag hämta den första tabletten på sjukhuset. Förlossningen kommer att ske på tisdag. Då är det dags att ta farväl av våra lilla dotter. 
Hoppas förlossningen kommer igång fort i alla fall och allt går som det ska.  

Grattis Plåstret! 
Skönt att ni fick ett positivt svar! :) 

Här hemma försöker vi greppa vad som har hänt...allt känns så overkligt! Förlossningen i tisdags tog hela dagen men allt gick jättebra. Födde en fantastisk fin liten tjej! Vi saknar henne så mycket! Sörjer över att hon blev tvungen att lämna oss Vi fick/kunde inte behålla henne  
Hur kan världen vara så orättvis?
Man lever i ett vakuum, i en märklig bubbla. Världen pågår utanför och vi är inte just nu delaktiga. Vi försöker ta en dag i taget....
Hur länge går man i denna bubbla? 

Dessa dagar gör vi inte så mycket mer än prata och gråta. Men det är skönt och vi har förstått att det är ok att inte göra någonting. Men vi känner att vi behöver något att se fram emot i allt detta elände. 

I och med att vi inte fick den semestern vi hade planerat så tittar vi nu på resor i september. 

Håller med, INGEN ska behöva gå igenom detta! Hoppas ni får friska och härliga barn!  :) Vi ska försöka igen! Då hoppas vi på mer tur! 

Behövde skriva av mig....tack för allt stöd och omtanke! 

 

Styrka och kramar till dig/er!

Jag fick avbryta min graviditet i vecka 19. Den 8 juli fick jag föda fram vår lilla flicka <3

En stor sorg....som alltid kommer vara med mig. Förstår dina tankar och rädsla...

Jag är nämligen gravid igen, i vecka 6. Blandade känslor...rädd och glad...och orkar jag? Samtidigt som vi gärna vill ha barn.