• småsteg

    Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

    Hej alla!

    Jag har nyss upptäckt denna sida och kan ansluta mig till er ofrivilligt barnlösa med lågt AMH. Mitt AMH-värde låg på 0.48 när jag testades i slutet på förra året. Fick dock inte veta detta förrän jag själv begärde att få ut provresultaten. Fick bara höra att jag hade nedsatt äggkvalité, men att man inte kunde säga hur nedsatt den var. Vi har försökt på naturlig väg i drygt 1,5 år och gjort en makeinsemination utan resultat. Nu med provresultatet så känns det ju ännu mera motigt. Väntar på kallelse till Karolinska. Hoppas verkligen att IVF kan fungera, men börjar bli allt mer skeptisk.

    Håller tummarna för er alla!

  • småsteg

    Hej

    Här är allt bra. Vi har också fått kallelse till Karolinska nu. Den 11:e april är det dags för ett första besök. Jag har massor med frågor, bl.a. om äggdonation. Jag har en tvillingsyster som är villig att ge mig ett ägg om det skulle behövas. Problemet är ju dock att hon ju givetvis också är lika gammal som mig (född -74) och även om hon har ett barn sedan tidigare så kan det ju ha varit en lyckträff... Jag undrar om det är någon som vet om man har tre egna försök först (även om man har dåliga värden) och sen möjlighet att pröva med äggdonation, eller om donationsförsöken ingår i dessa tre försök så att säga? Jag är inte så påläst som ni märker. Jag antar att de kan säga helt nej om de bedömer chanserna som obefintliga...

    Hoppas att det går bra för er andra!! Glad

  • småsteg

    Hej!

    Jag har valt att berätta för en liten krets, de som var tvungen att få veta och närmaste familjen. Till de som jag var tvungen att berätta för var min chef och mina närmaste kollegor, som direkt påverkades av min frånvaro under tiden för utredning. Jag arbetar som lärare, så frånvaro från jobbet går inte omärkt förbi. Jag har dock bra kollegor, som ställer upp och dessutom håller tyst. Jag tillhör dem som inte vill att andra ska veta, för jag vill inte ha frågorna om hur det går osv.

    För mig går det upp och ner gällande funderingarna och hur de påverkar mig. Jag är rätt gammal (snart 37) och har klarat mig bra utan barn hittills, så jag lär väl överleva det faktum att det är för evigt om det nu blir så. Det som känns värst för mig är det faktum att min oförmåga även drabbar min sambo. Jag vill inte att han ska behöva ge upp egna barn för att jag inte duger till att få några. Kan dock tillägga att han är väldigt stöttande och absolut inte vill att jag ska känna mig skyldig. Hur hanterar ni andra detta? 

    Jag har, som jag tidigare nämnt, en tvillingsyster som jag hoppas ska kunna ge mig ett ägg om det visar sig att mina är helt värdelösa (AMH 0,49 i november). Den 11/4 har vi första besöket vid Karolinska i Huddinge, så då får vi se efter det. Jag hoppas att jag så småningom kan få några besked om varför läget ser ut som det gör. Jag åt minipiller i flera år innan vi började försöka få barn och hade då ingen mens alls. Nu undrar jag om detta kan ha påverkat äggkvalitén... Alla gynekologer jag träffade sa under tiden att det inte var någon fara, men ändå går tankarna till att jag kan ha sabbat mina egna möjligheter att få barn.

    Jag håller med om att det känns skönt att veta att man inte är ensam i detta!

    Håller tummarna för er alla!

  • småsteg

    Hej alla!

    Jag får börja med att säga GRATTIS till Ankaja - vad roligt! Håller tummarna för att fortsättningen också ska gå bra!

    Vi har varit på vårt första besök i Huddinge nu. Det var inte så upplyftande att se hur få folliklar jag hade (1-2 +1), vilket också överensstämmer med mitt låga AMH-värde (0.49 i november) enligt läkaren. Vi ska göra ett försök med IVF-behandling nu, för att se hur det artar sig. Det är väl bara att hålla tummarna antar jag.

    Kämpa på alla!

  • småsteg

    Nu är det snart dags för ett första IVF-försök för vår del förhoppningsvis. Jag känner mig allmänt förvirrad. Jag ska börja spraya den 24/4. Sen ska jag injicera Gonal-F 300 så småningom. Jag kan väldigt lite om det här har jag märkt, har fullt sjå med att hänga med i inläggen ni andra gör. Det är så mycket förkortningar och grejer som jag ännu inte känner till. Vad är t.ex. lång och kort metod? Om jag tar en sak i taget, så lär det väl lösa sig efter hand tänker jag. Glad 

    Lycka till ni andra med graviditeter, äggplock och annat aktuellt! Solig

    Kram!

  • småsteg

    Aha, då förstår jag lite mer. Jag gör alltså den långa metoden. Tack för hjälpen Ankaja! Jag kommer säkert att återkomma med fler frågor. Ska även läsa lite mer om det här med yoga. Hoppas det går bra på torsdag Poussin!

    {#emotions_dlg.flower}

  • småsteg

    Hej!

    Det var blandade känslor hos alla här, av era inlägg att döma, och lite så är det väl totalt sett: en växlan mellan hopp och förtvivlan. Jag hoppas att det går bra för er alla så småningom, oavsett vart ni befinner er!

    Jag sprayar i alla fall just nu och har gjort det i två veckor. Jag vill helst att det ska vara över typ NU. Känner mig labil ibland och inte som mig själv helt och hållet. Urk. Ska börja med sprutorna den 18:e och lämna blodprov den 23:e. Därefter får vi väl någon slags dom... Jag känner mig rätt skeptisk tyvärr. Jag vet inte varför, men det kanske handlar om att inte hoppas för mycket, för att inte besvikelsen ska bli så stor. Sen känner jag inte att förhållandena är optimala. Jag har ett stressigt jobb och stressen med detta gör ju inte saken bättre. Tiden/väntan är ju, som du säger Jegs, en jättejobbig faktor.

    Angående äggdonation så har jag också funderat mycket på det. Min tvillingsyster är min enda egna donator och någon jag verkligen skulle kunna tänka mig att ta ett ägg av (av samma skäl som dig Jegs). Hon är dock för gammal (vi är snart 37) och läkaren i Huddinge trodde att det var mycket möjligt att hon idag har samma problem som jag (trots att vi inte är enäggstvillingar och hon har ett barn), så hon lät inte alls som ett tänkbart alternativ tyvärr. Det är ju mycket möjligt att han har rätt, men vi kommer att försöka få det kontrollerat i alla fall innan de stryker det alternativet.  

    Nåväl, en sak i taget.

    Ha det bra alla och kämpa på!

    Kram A

  • småsteg

    Så trist och sorgligt att läsa att det går dåligt på barnfronten för många här just nu. Jag hoppas verkligen att det vänder och att sommarens vila och avkoppling kan göra susen för er där det är aktuellt med nya försök till hösten. Jag håller tummarna!

    Själv håller jag på med sprutorna nu. På fredag ska jag göra en ultraljudsundersökning och hoppas på det bästa. Jag var på jobbet när jag fick samtalet (efter blodprovet jag lämnat i dag), så jag kunde inte fråga så mycket. Hur många dagar är det "normalt" att injicera? Jag började i onsdags, så idag är sjätte dagen och ultraljudet blir alltså tionde dagen och efter det ska jag väl fortsätta ett antal dagar till lät det som. Den här långa metoden känns rätt utdragen och jag tycker att det är mycket som kan gå fel redan i förberedelserna (innan själva äggplocket) - missade sprutor, nässpray som inte hamnar där den ska osv. Är det någon som vet a) vad skillnaden är mellan lång och kort metod - förutom själva utförandet (prognos, någon grupp som passar bättre för den varianten osv) och b) hur hög procent av oss med lågt AMH det är som faktiskt lyckas med IVF?

    Kämpa på alla!

    {#emotions_dlg.flower}

Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH