Anonym (oj) skrev 2010-12-11 23:21:24 följande:
Det är samma här, och jag misslyckas ofta med att upprätthålla ordningen jag så fint strukturerat upp på schema. Men denna gång har jag lyckats hålla tiderna ungefär, det handlar om min son nu och det tar jag på mycket större allvar än mig själv... Typiskt mammigt va?
Jag har dels skrivit ett schema som rör sonens mat och sov-tider, det behöver jag ju bara göra ett av och köra på så länge det passar honom och hans ålder, det sitter på insidan av luckan till det skåp där hans vällingflaskor och andra matgrejer står.
Sen har jag försökt göra ett veckoschema som sitter på väggen i köket, men det lyckades jag bara hålla en vecka. Jag ska göra ett nytt när vi kommer hem till sthlm igen, nu är vi bortresta.
Jag SKULLE behöva göra ett schema till mig själv, och där skulle jag alltså behöva skriva så simpla saker som tandborstning, avsminkning o.s.v. och försöka hålla det så exakt det bara går, jag behöver verkligen struktur för att fungera, och struktur är det sista jag har när det gäller mig själv.
Men jag kämpar på med min sons struktur och rutiner, och där är jag stolt över mig själv. :o)
Jag har vänt mig till en privat klinik för utredning, ska på bedömning i slutet av jan.
Tills dess så skriver jag upp all problematik jag stöter på i vardagslivet, så jag inte ska sitta där med hjärnsläpp när det väl är dags att redogöra för hur jag mår.
Smart! Av någon anledning är det svårare att fixa allt som rör sig själv än barnen. Men det blir jobbigare ju äldre barnen blir. När dom är små så har man ju så mycket ruiner för mat och sovning, när dom är äldre är det svårare eller det krävs mer energi av oss föräldrar....nä nu är jag trött och känner att jag svävar. Undrar om du förstår ngt av det jag skriver
Smart att skriva upp problemen man stöter på. Tack!
Hur mkt kostar en privat utredning? Vad för typ av klinik?