Att de inte passar in i rekryterares mall. 20-någonting,med fet examen och minst 5 års arbetslivserfarenhet, som gillar att arbeta utan balans mellan arbete och fritid.
Man får inte vara överkvlificerad och inte underkvalificerad.
Jag tror vi hade haft betydligt mindre lediga arbeten ifall vi inte hade bidrag till de arbetslösa. Nu tänker jag på hur många lata människor det finns, som väljer att leva på soc/ få bidrag från AMS osv istället för att ta det där jobbet i gatuköket eller att dela ut reklam.
Jag har många vänner som gått arbetslösa i över ett år nu efter att de gått färdigt gymnasiet. Alla säger att de
- ska söka jobb
- att de har sökt jobb men att ingen arbetsgivare vill ha dem
- Att man måste vara utbildad för att få något jobb ens
- Att arbetsförmedlingen suger, de hjälper ingenting.
Sen frågar man dom ifall dom har sökt på t.ex MAX, Sibylla, Frasses, McDonald's och alla de "mindre bra" jobben - Nej! Inte en enda har sökt ens! Jag själv arbetar på McDonald's och har bett alla söka där, jag kan faktiskt rekommendera dem för arbetsgivaren till och med.. men nej, det "passar" inte dom. Hur kan dom veta det? Och dessutom handlar det inte om att passa "in", de har nyss gått ut skolan.. de förväntar sig att bli advokater(?) direkt efter gymnasiet eller vad?
Samtidigt sitter dessa människor och gnäller över att de bara FÅR 3000kr/månad, "det är ingenting".. Dom FÅR pengar! Hade de fått välja mellan att bo på gatan eller arbeta på Mcdonald's så tror jag fan att dom hade valt jobbet på McDonald's!
Vill bara inflika att det faktiskt inte är lätt att få underkvalificerade jobb.
Både jag och bekanta har sökt sådana vid arbetslöshet. Men de flesta rekryterare och arbtesgivare är mycket tveksamma till att ta in folk de tror inte är intresserade av arbetsuppgifterna på riktigt (hur intresserad man än visar sig), inte ens för vik.
Sedan tror de ju också att man kommer att sluta så fort man hittar något bättre. Och det stämmer ju oftast.
Sedan finns de som aldrig söker utanför sid "comfort zone", tycks ju vara högst individuellt hur höga krav handläggarna på AF ställer. De människorna förstår jag mig inte på. Det ser alltid bättre ut att ha jobbat, än att inte ha jobbat alls.
Nu pratar vi visserligen arbetslöshet här i tråden men det verkar finnas några som är mer kunniga på utbildningsmöjligheter än jag själv är (och just den biten är jag hopplös på att googla).
Vad ska man läsa om man vill bli informatör/kommunikatör eller projektledare? Finns det ky-utbildningar eller är det enbart högskola som gäller?
Det har nämnts några gånger att man ska bli förskollärare eller barnskötare, för då får man jobb direkt.
Är jag den ende som inte villlämna barn till en person som motvilligt ha valt att ta hand om barn, utan endast gör det för att "ha ett jobb". Flexibilitet i all ära, men vi har en sådan på dagis och han ärinte bra för barnen, kan jag säga. Alla ärmissnöjda med honom,men tyväär har han ju tillsvidareanställning,så honom får vi dras med.
Jag tycker man ska sansa sig lite nä rman anser att alla skall göra exakt vad som helst. Eget intresse spelar faktiskt in förkvaliteten på jobbet man utför.