Saknar min ängel
Det har gått två år sen vår son somnade in i min famn, folk säger att de ska bli lättare med tiden. Men jag undrar, just nu känns de inte alls so mdet är lättare.
Har en kompis som fic barn i höstas och det är alltid jätte jobbit att träffa henne, men jag måste känns de som eftersom hon är min bästa vän. Min svägerska har en son som sklle varit exakt i samma ådler osm min äslkade ängel och de gör ont varkej gång vi ses. Vet inte vad ja ska göra, känns som ja kvävs av alla nyfödda barn runt omkring mig. Alla får ett frisk och levadne barn utom jag.
Nu har jag en på mitt jobb som är gravid och de e sånt orat om dett barn, jag kräks på allt prat
Är de ngt fel på mig??
Borde ja inte ha kommit vidare nu ?
Alla tjatar om att ni borde skaffa en till bla bla , vet inte vart ja ska ta vägen, känner en sådan press från omgivningen men min sambo känner sig itne redo än och jag är på väg att gå under.
Vet inte vad ja ska ta vägen saknar min ängel så hela tiden ♥♥♥♥