Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Sådär hade jag det mellan veckorna 5 - 8. Jag kunde bli jättenervös för ingenting! Och jag var också lättskrämd. Jag vet inte varför, men ibland kunde jag hoppa till helt plötsligt för att något överraskande hände i min omgivning. Det räckte med att gå in i affären och någon plötsligt dök upp från andra sidan av hyllorna... det kunde skrämma livet ur mig! Samma sak om jag körde bil och en bil framför mig började blinka rätt sent för att den skulle vända från vägen..fast jag hade gott om tid att reagera på det, så gick jag över till någon konstig nervös-mode. 

Nu har det försvunnit helt för mig. Jag tror att det är alla sinnen som börjar skarpas till tackvare hormonerna. Det är nog ingen fara alls, utan hör till graviditeten... kanske är det nu som modersinstinkten börjar växa fram och alla sinnen därför blir skarpare redan från början?

Skönt att höra. Jag blir inte rädd så att jag hoppar till utan det är mer en känsla. Typ som om man sitter i en åatraktion som snart ska iväg, pulsen och rädslan..hehe. Jaja skönt att höra att det ger med sig :D

Att födas förtidigt innebär alltid en viss fara för bebisen. Främst är det organ som lungor och hjärnan som inte är fullt utvecklade. Dock är vi duktiga på att rädda barn som föds tidigt i länder som Sverige, med modern utrustning och kunniga läkare och annan vårdpersonal. 

Absolut yngsta barnet som kunnat räddas har varit född vecka 21. Tidigt födda i vecka 24 är inte helt ovanliga i Sverige. Vecka 28/29 borde barnet ha en mycket god chans att överleva. Dock är det alltid svårt att spekulera kring enskilda fall, det är ju trots allt ett barn som fötts mycket tidigt. 

Min syster föddes v.34 och det enda som skilde henne mot en fullgången bebis var att hon var jätteliten och hårig! Jag var 1år och 4mån. och kallade henne för apa...jag tyckte nog att hon liknade apungen som jag hade en bok om. Men hon fick alltså inga som helst men efter det. 

Det enda ni kan göra nu är att stötta era vänner och vara där för dem. Tänk positivt! 
*kram* 

Gumman, jag förstår hur du känner det! 
Alla mina grav.symtom försvann 1,5 vecka sedan och sen fick jag bruna flytningar med värk i magen. KK avvisade mig, då det enligt dem inte var farligt och skulle nog gå över. Jag åkte till en privat klinik förra måndagen där de gjorde VUL (var på 7+3 då). Kostade skjortan, men ångrar absolut inte det! Jag fick sinnesro och har därefter varit helt lugn över graviditeten... och symtomen kom tillbaka ... med extra allt.

Min läkare sa, att han inte är orolig för kvinnor som blöder, men har fortfarande symtom kvar. Enligt honom betyder symtom, att hcg värdet inte börjat sjunka. mao var han mer orolig för att jag inte hade några symtom än för det faktum att jag hade fått bruna flytningar.

Kontakta vården på din ort och om de inte vill ge dig någon tid till VUL (vaginalt ultraljud), så kan du alltid boka tid på en privat klinik.

*Kram på dig gumman*  
Vi alla håller tummarna här för att du snart ska må bättre!! 

Så nu har man varit på inskrivningen idag och självklart så lyckades jag att glömma ett frågeformulär som man skulle ha med sig om en massa uppgifter och så. Typiskt mig! Men det löste sig genom att jag fick ett likadant där.
Efter invägningen så känner jag att det blir till att bara äta en massa nyttigt nu resten av graviditeten. Vill absolut inte gå upp mer än vad jag absolut måste. Usch man blir så viktnojig när man redan vägde en sisådär 10 kg för mycket redan innan man blev gravid. Dock så har jag lyckats att inte gå upp nånting alls än så länge men det är ju låååång bit kvar.
För övrigt så har jag haft bruna flytningar idag oxå samt lite smärtor i mage och rygg(kan bero på foglossning) men jag oroa mig inte längre, det är ingen meningen med det. Utan det finns så många som har det precis likadant som jag har det och det har ändå gått bra för dem. Så det kommer det att göra för mig oxå.

Nu sitter jag på jobbet och bara väntar och väntar på att få komma hem. Hoppas att tiden går fort fram till kl 01.

Ha det bra alla!  

Jag är nog inte så orolig egentligen. Det bara är en tanke som slagit mig. =) Jag är stentrött varje dag och kan sova rätt länge så jag är ganska säker på att lilla ärtan är kvar.
Ja jag tycker de är alldeles för kul att rida så de slutar jag nog inte med förrän säkerhetsvästen börjar bli för liten. =)

Bonneville, berätta för din bm att du rider för säkerhets skull. Jag tror dock inte att det ska vara nån som helst fara, men det är lika bra att dubbelkolla. Så kan du ju lugna din sambo också ;)

Ponja- Både min man och hans lillasyster är prematur barn min man är född i vecka 32 och hans lilla syster i v 28, och dom mår bara bra.. Lillasystern vägde 700 g och min man 1,2 kilo. Båda är födda med urakut snitt då mamman haft svår havandeskaps förgiftning och höll på att dö när lillasyster var i magen. Därav så tidigt, men det gick ju bra.. Och det är 18 är sen så nu är ju sjukvården ännu bättre.. : )

på torsdag ska jag på inskrivning :) spännande ;) Får man tid för rul då oxå?

Godmorgon!

Idag är det dags att ha inskrivning :) är ledig idag så ska storstäda och möblera. Och efter inskrivningen kommer min pappa med familj och äter middag.

Förstår om det ser konstigt ut att jag typ är här då och då men verkligen fullt ös om dagarna.. Nu har barnen börjat fritids och dagis igen så nu kanske jag tittar in lite oftare..

Är det någon som har något craving här? Och så tänkte jag fråga vad ni tycker om er Bm?