"Lite" äldre, äntligen gravid efter ivf, bf våren 2012 ngn mer??

Jag finns.... Har också gjort 4 ivf:er, har ett MA och ett tidigt missfall bakom mig..
Är, fortfarande hoppas jag, gravid i v 14 med tvillingar då vi fick 2 ägg tillbaka sist..  BF 120312.

Har dock redan komplikationer i form av kraftiga blödningar.. Hur jobbigt som helst, men tvillingarna har vid varje koll mått bra. Har gjort 4 VUL redan. Sista i v11+3 då låg de och sparkade på varandra. Läkartid igen på onsdag, då blir väl nästa UL... Sen ska de besluta om fortsatt sjukskrivning också antar jag..

Hej Charlot!

Då har vi ju kommit ungefär lika långt. Förstår på hur du skriver att du känner lite som jag, svårt att tro på det och lite orolig.
Funderar på att köpa angelsound så jag kopplar av lite.
Vi var på KUB för 2 veckor sen och då såg allt bra ut, men mitt ma förra året gör väl att jag har lite svårt för att koppla av. Tror det hade varit enklare om man inte råkat ut för ma/mf att njuta av graviditeten. Magen växer på mig så jag hoppas att allt är som det ska.

Två så kul, väntade också tvillingar förra året men kom bara till v 11, de hade dött i v 9..
Låter jobbigt med blödningarna, skönt att höra att de ser ut att må bra ändå. Hur mår du av allt detta, har du varit sjukskriven länge? Hoppas att allt ser bra ut på onsdag när ni ska in igen. Är precis som du har gjort 3 vul och ett ul redan  men inte pga blödningar utan pga oro..

Utgår ifrån att du redan har en bebis  är det din katt på bilden?? Har en katt som ju är lite som en bebis för mig, det blir henne och sambon man öser kärlek över och gullar med och katten är enklare än sambon ibland när det gäller att tvångskela...

 

Hej!

Lite orolig ja... Hm. Mycke är nog rätt ord... Du har rätt i att Ma ställer till det rätt rejält även efteråt. Hur kan man lita på att det lever liksom? Jag är skiträdd vid varenda UL och blundar först, tills någon talar om att de lever och sen vågar jag titta.. Blir ju inte bättre av blödningarna, det är ju så otroligt förknippat med missfall. Men 30% av alla kvinnor blöder nån gång under sin graviditet, så det är ju nästan lika vanligt som ovanligt. Kanske inte så kraftiga blödningar och så ofta som jag har, men...

Jag har varit sjukskriven i .. ja vad blir det.. 1,5 - 2 månader nånstans. Har ju varit hemma i omgångar tills sista blödningen (när jag faktiskt trodde jag skulle förblöda. skulle hem från jobbet och det rann igenom ALLT. Inte alls pinsamt på bussen när det såg ut som om jag blivit knivhuggen..) I början mådde jag rätt skit över det här, men nu känner jag igen dom när de kommer och vet att det inte är nån fara. Hoppas jag iaf. Då sjukskrev hon mig tills mitten av september, det är snart en månad sen nu.
Första blödningen fick jag också på jobbet och då trodde jag ju det var missfall på g... Det kommer alltid utan förvarning. Ingen smärta, ingenting. Det bara börjar rinna, som om nån sätter på vattenkranen, och det enda jag kan göra är att gå och lägga mig. Rör jag på mig så slutar det inte.

Vi gjorde aldrig KUB... Hade tid bokat för både blodprov och UL, men vid ett akut-VUL en dag innan blodprovet skulle tas såg vi de små ligga därinne och sprattla.. och kände att jag inte såg nån mening med att göra KUB längre. Skulle aldrig riskera ett friskt barn för att ev ta bort ett sjukt. Allt blir ju lite mer komplicerat när de är 2. 

Kommer inte köpa något angelsound själv, tänk om jag inte lyckas pejla in bebisarna? Då kommer jag ju bli ännu räddare.. Men jag förstår lätt de som gör det.. 

Ja det är min lilla tjockis på fotot.. Vi har en tunnis också! De är dock så vana vid att få stå och mys-trampa på magen och det funkar inte nu,, jag klarar inte av det, blir så nervös. Dessutom börjar magen bli så jä**a stor! Trodde inte den skulle växa så fort... Tycker till o me att det börjar bli jobbigt att sova.. Får liksom lägga en kudde eller lite täcke under magen och ligga på sidan.  Och jag som älskar att sova på mage.. Går ju inte alls längre.
Om allt ser bra ut på onsdag kommer jag iaf lägga upp ett litet fotogalleri här på FL. Hoppas!

Ojdå, blev långt det här. Känns skönt att hitta nån som förstår lite mer vad man går igenom. Hänger i en tvillingtråd också, men de pratar barnvagnar och föräldraledighet redan.. Jag är INTE riktigt där än. Kanske om ett halvår? När bebisarna kommit? *skratt*

Hej,

Måste få börja att säga grattis till er, vilken lycka eller hur?  Var tidigare aktiv på forum för "IVF för oss som snart är 40. Våra chanser" En fantastisk tård. Själv kände jag mig deppig och negativ och ville därför inte forsätta skriva där. Men personerna som är där - är helt underbara.

Själv svävar jag på moln, men visst, rädslan finns där hela tiden. Det är ju en del man skall gå igenom, speciellt när man som jag gjort IVF.
Först är rädslan är - finns där tillräckligt med ägg, sedan kommer funderingarna kring befruktninggrad och kvalite. Därefter kommer ruvningen (hemskt måste jag säga). Sedan kommer testdagen (vilket för mig är en skräck, om inte mensen redan kommit). Sedan denna eviga väntan på VUL i vecka 6-7,  kommer man få se ett hjärta ticka eller inte? Sedan kommer NUPP/KUB - så fruktansvärt jobbigt. Sedan skall man passera v 12 och sedn RUL i veck 18 osv.
Men, man kan aldrig vara säker någon gång, inte ens när man har fått sina älskade barn. Födde helt friska tvilingar för något år sedan, en av dem somnade in dryga mån gammal. Ingen som vet varför.
Så visst skall man gå igenom mkt, men, man måste lära sig njuta av den tid som finns nu, inte lätt, man det underlättar nog tillvaron om man gör så.
Kort om min IVF resa:
MF - 1 ivf
1 barn  = 2 ivf
Tvillingar = 2 IVF (ett barn somnade in dryga mån gammal, sorgen är olidlig - outhärdlig.)
Tvillingar igen! = 4 IVF + 2 FET. Gravid i vecka 21+2.
Är hopplöst nervös, men nu har jag dock kommit dit hän att jag känner sparkar och det är underbart, då vet man att det är liv där inne. Jag försöker njuta i fullt ut (så gott det går)

Åh, Eviglängtan, tack! Och Grattis till dig också! Och vilken hemsk upplevelse att förlora ett barn när man kämpat så för att få det... Du kommer alltså snart bli 4-barns mamma om jag förstår allt rätt? Härligt!

Vi har ju alltid haft urkassa befruktningsresultat! Jag får oftast många ägg, iaf om jag använder gonal-f, men sen vill det sig liksom inte. Mannens killar är lite trötta men det är inget större fel på dem, så jag antar mina ägg inte är helt perfekta heller. Har gjort ISCI alla gånger. fick ju rekord sist när hela 4 ägg av 15 befruktades och delade sig fint!

Man vill ju bara skrika ut sin glädje för hela världen, men sen sätter rädslan att något ska hända krokben för glädjen. Inför varje läkarbesök har jag lovat mig själv och min man att om det ser bra ut ska jag försöka vara mindre rädd.. Funkar bra nån vecka, sen är jag där igen.

Ja det stämmer, jag blir 4 barnsmamma snart, kan knappt tro att det är sant. Jag har haft bra befruktningsgrad och fina ägg. Vilken vecka är du i? Väntar du också tvillingar? Vet du könet? Vi har inte tagit reda på det, vet inte om vi tänker göra det heller. Nästa UL är i vecka 24, känns som en evighet  dit.

Går in i v15 idag (14+0) Och ja, det är också tvillingar! Trodde ju jag förlorat det i v7 när jag fick första blödningen, men sen kändes allt så konstigt så jag ringde kliniken igen och bokade på mitt tidiga hjärtkoll-VUL. Då fick vi reda på att båda äggen fäst.. Jag trodde ju inget levde, och så fick vi reda på att det var 2 därinne som levde.. Jag började stortjuta inne hos läkaren och kunde inte prata resten av besöket.. Maken fick ta över allt prat.

Könen på barnen bryr jag mig faktiskt inte om alls,, jag är glad bara de överlever, och är hela och friska. Kanske tänker annorlunda längre fram, men det får vi väl ta då. Just nu är det en dag i taget.

Har ju ett UL+läkarundersökning om 2 dagar.. Nervöst! 

Oh vad roligt. Förra tvillinggraviditeten blödde jag hela tiden, fick en stört blödning vecka 7 och trodde det var missfall, men icke. Grät också floder när jag fick veta att det fanns två små filurer. Sedan blödde jag till och från under hela graviditeten - förmodligen pga moderkaksavlossning (inget som störde barnen). Dom kom tyvärr ut lite tidigt pga infektion, vecka 31. Men, dom var så fina så. Saknar min ena bebis så mycket.  Denna gång har jag inte blött mer än precis lite lite i början, trodde naturligtvis också det var kört, men fick också vet till min stora förvåning att det var två små sprattelfiskar. Nej, kön bryr vi oss inte heller om, inte ett dugg faktiskt. Men jag är allt lite nyfiken på vem som spark i magen. Ett stort lycka till med UL och läkarundersökningen. Skriv och berätta. Måste fortsätta att skriva på min tråkiga jobbrapport. Ha det så bra.

En lite fråga, har dem nämnt något om sjukskrivning?

Jag är sjukskriven.. Sitter och försöker fylla i ansökan om sjukpenning till försäkringskassan. Har varit hemma en månad i sträck nu. Får väl se om det blir fortsatt sjukskrivning på onsdag..

Vad skönt att höra att jag inte är ensam om att blöda ändå.. Blödde du mycket? Jag får ju sådana störtfloder så jag kan ju inte göra annat än att gå o lägga mig, annars slutar jag inte blöda. Hoppas ju på att de ska upphöra så småningom men det är väl inget man kan räkna med..
Jag förstår att du saknar din bebis, kan inte ens föreställa mig hur det känns att förlora ett barn.. Vet ju hur det känns att få missfall, och jag tycker det är hemskt... Din smärta måste ju vara 100 ggr värre än det! 

Men nu ska det gå bra för oss alla!! Självklart berättar jag hur det går, men håll alla tummar och tår ni kan....  

Har svårt att koncentrera mig på arbetet - arbetsmoralen borde nog vara bättre, men vad göra? Själv skall jag snart hem till mina små goa tjejer, längtar så. Blir alldeles varm om hjärtat när jag tänker på dem. Lycka till med ansökan om sjukpenning, inte lätt, man blir smått vansig och förvirrad över allt som skall fyllas i.