Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!

Unga ägg kan ändå vara starkare än immunförsvaret, så unga ägg vinner i längden, trots att 100% av embryot då är främmande. Men det är såklart en fördel att köra både och. Om någon funderar i dessa banor så kan embryodonation vara ett alternativ, det är överblivna embryon från unga par som lyckats med IVF och det är i sammanhanget väldigt billigt.

Fick svar från gullige Dr D:

I'm very disappointed of the result, because I have the impression that something happened at the beginning. If this is correct,  It means that everything went fine and the implementation has occurred, but the embryos couldn't go further. This is the most possible explanation.

We could speak on Thursday at 12 o'clock Athens time, to review your treatment. 

Jag vill dock grotta lite mera än att de inte bara "utvecklades längre". Jag är så rädd att det är något fel i min livmoder eller annat som gör att jag dödar bra embryon, tros immunbehandling. Alla berörda, Dr D, embryologerna och sköterskorna, var mycket imponerade meddelade att våra embryon var mycket fina. Dr D påpekade också att just embryologerna som inte gör annat än tittar på embryon, vet vad de talar om.

Var för funkade det inte?!?  KOmmer jag få någon mer chans med så fina embryon?

Kram till er alla.

Tack för era tankar. Zin du har så mkt kunskap!!

Snart Lycklig, du måste ändå lita på vad de säger, du "dödar" inte embryot! de säger ju att det till 90 % beror på embryot själv som gör att det slutar utvecklas. Har ni funderat i donationsbanor som t ex embryoadoption?  det finns ju fler möjligheter! tänk stort!! just nu måste vi nog precis som ni landa lite, men jag vill inte landa i det hopplösa för länge.. Det är en kamp på alla fronter men förhoppningsvis vinner vi något fint i slutändan och står där mkt starkare och otroligt många erfarenheter rikare än alla andra som bara tagit livet för givet och kört på. 

Under årens lopp har vi hunnit testa en del "kurer". Vi har kört örtmedicin, då fick han ngt bättre resultat men aldrig så bra att ICSI inte behövts. Han har glest med spermier och låg rörlighet, detta hör ihop tror jag. I somras körde vi båda en dunderkur antibiotika, träffade Peny tom och i med att vi får befruktingar och återföringar och de utvecklas normalt till en början så har varken Dr D, Peny eller läkarna här tyckt vi ska göra något mer för att undersöka det.

Vad vi vet om mannen är att hans pappa och flera tillbaka är enda barnet och att hans föräldrar försökte ett tag innan de fick honom och hans syster. Spermieprovet visar annars inga defekter utan bara extremt lågt antal och oavsett vilka vitaminer eller tillskott eller antibiotika så har det varit sig likt. En kur larginin körde han också men fick obehag av det.  

En konsultatiion med Svend är nog dags iafl. Vi får ta ställning om vi ska köra sista försöket i Umeå med donerade och mannens spermier och  se .. Känns som det är väldigt svårt att påverka hans kvalite då vi varje gång frågat och de varje gång sagt att det är som tidigare. 

Menopur har jag kört båda gångerna på ÖK och fått ut färre ägg, men alltid fått två 8 celiiga tillbaka som tillsynes ser perfekta ut. Men visst håller med om att plocket görs när det passar dem och inte när det är optimalt.

Snart lycklig, vad har din man tagit exakt?

Jag funderar på det där med penetreringstestet, hur och var utförs det? Är det aktuellt då man måste göra icsi..? Spermierna befruktar ju ägget så det börjar delas fint. Sen avstannar.  

Sparsam mens(med rött blod, brun-svart blod och slem) och spottings några dagar innan måste väl betyda att slemhinnan inte är okej? Även fast de säger vid vul att slemhinnan är "tjock och fin".

Har en god kär vän som försöker stötta oss i detta.. Hon kom med blommor igår och hämtmat. Satt sedan och googlade om detta och hittade artikeln från forskning och framsteg från 2007. Mailade forskaren och fick detta svar:

"Det är nog som läkaren sa, att det är någonting i den tidiga embryoutvecklingen som inte fungerar som det ska, och att detta resulterar i tidiga missfall. Tidiga missfall beror oftast på att embryot inte är normalt som t.ex. att det inte delar sig som det ska.
Det är troligt att felet är genetiskt d.v.s. sitter på någon kromosom, men det är svårt att säga vilken gen som är förändrad, och om den förändrade genen finns hos båda föräldrarna, men jag skulle gissa på det. Detta är bara vad jag tror och behöver inte alls stämma med verkligheten. Det finns 30 000 gener och det är svårt att veta vilken eller vilka av dessa som kan vara förändrad(e) i det här fallet och det gör att det inte är dagens läge är svårt att utreda och ännu svårare att behandla.
Jag tror inte att barnlösheten i det här fallet har med livmoderslemhinnan att göra, det är lika viktigt att ha en normal embryoutveckling. Därför är det inte så meningsfullt att utreda livmoderslemhinnans funktion i det här fallet. Dessutom kan man i dagens läge inte göra så mycket för att förbättra livmoderslemhinnans funktion, vilket är orsak till att man inte utreder detta så ofta.
Embryodonation är inte tillåtet i Sverige, annars hade detta kunnat vara ett alternativ till behandling. Man får donera ägg eller spermier, men det är inte säkert att det löser problemet i det här fallet. Jag är medveten om att barnlöshet är psykiskt påfrestande för de som drabbas, men det kan kanske vara värt att fundera på andra alternativ som t.ex. adoption."

Känns lite tungt om det skulle vara båda som bär på genetisk defekt och störigt att man inte kan ta reda på det!!

Snart L. styrkekramar till dig, lider med dig :( hoppas dem hittar orsaken i Aten och åtgärdar med nästa försök♥

Jam, Snart lycklig och Vilaa, kram på er! Vilaa - du skrev att ngn inte hade lyckats med il, vad menade du då? Jag tror inte någon i denna tråd med upprepade missfall och konstaterade förhöjda nk celler ännu har provat il som behandling. Rätta mig om jag har fel😉

Hej, jag är ny i denna tråd och vill bara dela med mig av min kunskap. jag och min sambo har försökt i drygt fyra år och fått fem missfall.

Från början blev vi inte gravida och det visade sig precis som för Din sambo att han har kronisk prostatit. Han fick äta antibiotika i ca två månader och efter detta lämnade vi ytterligare två spermaprov men ingen direkt förändring (från 0 % snabba till 4 %). Då fick jag kontakt med en privat läkare i Ängelholm som är specialist inom hypertyros. Jag gick till henne pga att jag ville få levaxin. Hon berättade för mig att även mannen kan behöva levaxin. Spermiens svans har inte tillräcklig energi att röra på sig om mannen har för lågt T3. Dvs den kommer inte kunna simma till ägget.

Efter detta mötet började min sambo äta en låg dos levaxin,  25 mg, (läkaren sa att det räcker) och nästa spermaprov som min sambo lämnade hade hans simmare gått från 4 % snabba till 62 % snabba. Jag är helt övertygad om att detta är levaxinet.

Vad är symptomen på kronisk prostatit? Min man har haft förhöjt psa värde men inget har skrivits ut. Är det svårdiagnosticerat?