Kan förlossningen/spädbarnstiden vara orsaken?

Hej!

Fick för 9 mån sedan mitt tredje barn. En fantastisk härlig liten kille med mycket energi, precis som sina syskon (3 och 5 år)

Ända sedan lillkille föddes har jag haft svårt att känna igen mig själv på ett ganska diffust sätt. Jag skulle inte vilja påstå att jag blivit deprimerad för jag tycker oftast att jag har ett bra liv. Jag har snarare blivit mer orolig för konstiga saker, t ex att få en svår sjukdom som gör att jag inte ska kunna ta hand o mina barn. Känner mig oftast sjukligt trött nattetid och barnens oroliga sömn känns nattetid väldigt tung och jobbig.N u har jag börjat få konstiga diffusa fysiska besvår, t ex krypningar i kroppen (främst armarna), allmän muskelsvaghet, lite lätt yrsel och svårt att koncentrera mig och att få saker gjorda..Har tappat mitt vanliga driv... Trodde först att jag drabbats av något fysiskt, men började sedan fundera på hur mitt liv sätt ut sen lillkille fötts och börja funderar på om det kan finns ett samband med hur jag mår...

Lite kort om mina senaste månader:

Förlossningen slutade ganska kritiskt där man forcerade ut honom, vilket gav mig "skador" som gjorde mig sängliggande i 3 veckor efteråt. När jag precis återhämtat mig hyfsat utvecklade lillkille allergi mot mjölk och skrek under ca 2 månaders tid. Vid 6 mån-kollen upptäcktes avvikelser i hans tillväxt med akutremiss till barnkliniken och förhållande vis mycket oro. Han är nu under uppföljning på barnklinik. Han är ett öronbarn med 4 brustna trumhinnor på 3 månader, och har nu remiss till öron-spec. Förutom allt detta har vi två barn till som ska tas om hand, men med lite mer "arbetsbelastning"...

Vad tror du, kan min känsla att inte vara sig själv bero på vår senaste kille födelse?  Har tänkt ring VC men är jag mer hjälp av min BVC-sköterska? Tycker det känns jättejobbigt att söka hjälp för detta diffusa problem men jag känner att detta inte är hållbart i längden att må så här

Tack för hjälpen!