Muslimer: Vad menar ni när ni säger insh'Allah (om gud vill)?

För att det inte är Han som är ansvarig för våra val, utan vi själva. Enligt Islam så är livet en test. Skulle vi inte behöva ta ansvar och konsekvenser för vårt handlande, så vore livet däremot inte ett test. Alltså tvärtemot vad Islam lär. Att vi har möjligheten att ta ansvar beror på att vi har fått en fri vilja och ett intellekt. Utifrån det baserar vi vilka val vi gör och till vilka handlingar det leder.

Jag säger det. Jag kan säga t.ex. att 'vi ses imorgon' insha'Allah, vilket då har innebörden att 'jag kommer om jag lever och har hälsa och inget har kommit ivägen'. Eftersom det endast är Allah (swt) som vet och känner till när min livslängd tar slut, så kan jag inte slå mig för bröstet och säga 'jag kommer!' när jag inte egentligen vet om jag kommer att kunna hålla det löftet. För mig är löften, avtal, tider att passa osv något som är viktigt att hålla. Men med reservation så att säga. Jag lägger alla klutar till för att hålla mitt löfte och endast min död eller vad det nu är, är det som kan komma emellan.

Ja och även din. Men jag känner varken till min eller din och samma gäller för dig.
Jag vet ju inte om jag kommer att bli förhindrad, det är ju liksom poängen med insha'Allah. Jag 'garderar' mig.
Att Allah (swt) har kännedom om 'vad som kommer ivägen' kränker inte min fria vilja. Det förhindrar inte min fri vilja, det förändrar inte min fria vilja.

För att gå ner på lägsta möjliga nivå nu för att du ska förstå; att säga insha'Allah bottnar i att vara medveten om att vi inte vet vad som kommer att hända, före det händer. Endast Allah (swt) har den den vetskapen. Att inte ha den medvetenheten kan däremot resultera i att man alltid tar för givet att man kommer att göra och säga vad man har som förutsättning. Men att säga insha'Allah innebär att man inte tar något för givet.  

Det handlar inte om djupt, utan om att påminna sig om att vi inte vet vad framtiden innehåller. Det är alltså ett svar på den fråga som du har framställt i TS och som du nu fått besvarat flera gånger om som jag ser det.

Så varför talar du om 'normalt funtad' osv? Du talar ju om hur du ser det, dvs att du inte säger insha'Allah och alltså inte förstår varför muslimer gör det. Sen när du får förklaringen så är du fortfarande inte nöjd med det, utan fortsätter att argumentera emot varför vi säger det.

Så om du bara kan hålla dig till att du gör som du brukar göra och jag som jag brukar göra, så är det faktiskt inget större problem. Utan var och en gör så som känns rätt i hjärtat.

Men både jag och andra har förklarat 'om Allah swt vill' men du verkar inte förstå vad det är vi förklarar för dig.

Så det känns som om jag är färdig här nu.

Handlar om att Allah (swt) har kännedom om att jag inte kommer att hinna fram till mitt möte, vilket är något som jag inte känner till.

Det är personalen som valde att strejka, något som jag inte visste, men som Allah (swt) redan kände till.

Jag skulle säga när man ser en kedja av frågetecken få sitt svar, det är då logiken infinner sig. Det hör samman även med religiösa spörsmål.

Varför du kan höra oss tala om 'tomhet' beror ju på den subjektiva uppfattningen, att man gör en jämförelse med 'före tro och efter tro' och därifrån kommer den jämförelsen och beskrivningen.

Så som du säger för dig är det helt bra utan religion, och ingen kommer givetvis ta ifrån dig den subjektiva uppfattningen heller.  

Hur tänker du runt den meningen du har skrivit och som jag har fetmarkerat - är det du som bestämmer om du ska gå mot röd gubbe eller är det Skaparen som gör det? Gör ett ärligt försök att fundera runt den frågeställningen. Eller är det du som väljer att skicka in en arbetsansökan eller är det Skaparen som tvingar dig att göra det?

Eller är det så att Han vet om du kommer att gå mot röd gubbe och/eller skicka in den där ansökan? 

Här måste du tänka utanför din ram, att innebörden av Allvetande inte är något som du kan jämföra med en mänsklig egenskap, för vi har den inte. Utan det är en kännedom som endast Skaparen har.     

Sen kan du även fundera runt följande, är det du som bestämmer när du skulle födas?

Jag kan ge dig en liten hint. En del ting kan vi inte rå över och bestämma, dvs har ingen fri vilja eller 'makt' i det fallet, medan vi i andra ting kan påverka våra beslut. Om du kan ta till dig detta, så kan det vara enklare för dig att resonera kring det hela tror jag.

     

Här är vi överens på en del punkt eftersom utgångspunkten är att 'jag gör/handlar'. Så både du och jag går mot röd gubbe (väldigt dumt gjort), du så som jag skickar in våra ansökningar.  
Men sen frågade jag dig om du, JTA kan bestämma din födelse och det kan du ju uppenbarligen inte, eftersom du här refererar till dina föräldrar.

Sen är vi också överens, att Allah (swt) vet (= är Allvetande innebär inte att Han orsakar dig att gå mot röd gubbe, utan du gör det själv.

Det är vi som utför onda handlingar. Att skylla ifrån sig och lägga ansvaret på någon annan är oansvarigt. Men något som du förvisso kan göra då du har en fri vilja. Men det blir ju inte mer rätt bara för att du väljer att göra ont. Utan det blir än mer fel. Men andra ska inte sopa upp efter dig eller beskyllas för det du gör däremot. Det får du, som en person med en fri vilja, själv göra. Handlingar kan således få konsekvenser av olika slag.

Det är därför jordelivet är just det, ett test. Vore det inte ett test skulle vi vara robotar som gjorde det vi blev beordrade att göra. Det är inte en teologi ifrån Islams läror du i så fall talar om, utifall du har den uppfattningen.  

Jag tycker det är bra att vi fått ett intellekt så att vi kan resonera hur vi ska göra och handla och inte ta något för givet eller strunta i att ta ansvar.

Fortfarande så var det inte du, dvs du har inte helt en fri vilja när allt kommer omkring. Det är lite det jag ville påvisa för dig. En del kan vi påverka med vår fria vilja och inte annat.

Givetvis. Det är därför man ska förstå vikten av fri vilja och vad man gör med den, det är ett ansvar att ha en fri vilja och inte bara en rättighet.

Just det, vi gör här en handling utifrån den fria viljan, det är vi som väljer om vi går mot den röda gubben. Varför vi gör det valet är inte helt säkert att vi vet tror jag, det kan vara 'jag hinner det kommer ingen!' eller 'jag har för bråttom för att stå kvar' eller 'jag står kvar för jag vill komma hel och ren över gatan'. Så varför vi gör de val vi gör kanske vi kan förklara så enkelt, eller så finns det en djupare mening bakom dessa val som vi inte riktigt förstår (eller inte bryr oss om beroende på hur man ser det) och inte heller direkt behöver förstå. Vi gör som vi gör ändå.

Vi är rätt överens men inte helt. Du är väldigt nära att komma till pudelns kärna (eller jag förklarar luddigt) men ska göra ett försök att ev räta ut kvarvarande frågetecken.

Allt sker med Allahs (swt) vilja, baserat på att det är Han som är Upprätthållaren av det universum vi lever i. Förenklat - det är Han som bestämde när universum skulle bli till och när det kommer att upphöra i sin nuvarande form. Det är Han som ger livet och tar det ifrån oss (har vi redan varit inne på). Så att helt 'räkna bort' Honom som en oväsentlig del av det hela går inte. Eftersom hela vår tillvaro och våra förutsättningar är utgående från att vi får tillåtelse att finnas här (en religiös förklaring men tror du hänger på där).

Att du inför detta möte hade oturen att hämna på sjukhus är något som inte jag och knappast du heller kan förstå eller hitta en annan förklaring till än att vara kloka i efterhand, 'JTA skulle inte ha gått mot röd gubbe utan väntat istället'.

Så jag resonerar som så angående detta. Det var inte meningen att vi skulle träffas, jag vet inte varför det inte blev av, endast Allah (swt) (som är Allvetande) känner till orsaken till det. Kanske något ännu värre skulle ha hänt vid vårt möte än att du nu hamnade på sjukhus. Det kan vara ett 'bättre alternativ' med sjukhuset än vad som annars skulle ha hänt? Det vet vi jag (vi) ju inte. 

Det här är ju saker som man skulle kunna grubbla sig blå över, och dcet hjälper inte för vi kan inte få reda på svaret (i alla fall inte just i denna stund). Vad vi kan göra är att utgå från den situation som är, dvs att du kryar på dig och vi kan stämma ett möte en annan dag och insha'Allah träffas vi då istället.

Den här förklaringen som du framlägger 'Gud är alltigenom god' vet inte jag för min del varifrån den kommer. Är det en religiös förklaring? Är det en religions förklaring? Så för min del är det inte ett bra utgångsläge att diskutera ifrån, eftersom det inte är så jag förstår och uppfattar Skaparen av universum.

Utan för mig är Allah (swt), universums Skapare, Barmhärtig, Nåderik och Rättvis, för att endast nämna några av Hans egenskaper.

Jag tror, om jag får spekulera lite i din uppfattning av Gud eller vad det nu är, att du har en sorts barnatro på vem och vad Gud är. Kan det vara så? Att det kan vara så man förklarar Gud om ett barn frågar 'vem är Gud?' för att det är en lite mer komplicerad fråga att besvara och man inte ger sig in såna förklaringar när barn är små och ofta ställer frågor av olika slag?

Så ja, Allah (swt) är Barmhärtig, men också rättvis. Och om du tänker på vad rättvis betyder i vardagslag, så innebär rättvisa inte att vara 'genomgod och glad' utan att en del kan komma i kläm, som inte kan vara snälla och uppföra sig bra mot andra. Så i rättvisan i sig ligger inte bara godhet, utan även tillrättavisande av olika slag. Då kan du inte längre endast referera till rättvisa som 'endast god'. Hänger du med är på jämförelsen något och vad det är jag försöker förklara?

Så ondska finns för att vi människor inte är perfekta och genomgoda. Det är vi som utövar ondska, även om vi har möjligheten att faktiskt låta bli. Det är vi - som med vår fria vilja - väljer att vara onda och göra ont. Jag skulle ställa mig frågan varför vi gör ett dåligt/destruktivt val när vi har möjligheten att göra tvärtom?

Nej jag har inte läst den boken.

För dig JTA är det meningslöst att säga det, eftersom du varken har gudstro eller tror på Allah (swt). Men för mig som muslim så är det ett sätt att både ihågkomma min Skapare och att jag finns här, eftersom jag tror som du att det var mina föräldrar som avlat mig, men de skulle inte ha gjort det om de inte fått 'tillåtelse' att födas även de, att förutsättningarna för mänskligt liv finns för att så ska ske och att vi har en jord att leva på som uppfyller de krav som behövs för att vi ska kunna fortleva. Jag vet att det inte är helt lätt att förstå det här om man inte har en gudstro och ser hela kedjan av händelser i samband med det, men jag tror ändå du kan göra ett gott försök att förstå vad det är jag förklarar.

Sen är det även så att en muslim ständigt ihågkommer Allah (swt), vare sig det gäller något bra som hänt t.ex. och vi då säger masha'Allah eller om om vi känner tacksamhet, alhamdulillah. Dvs vi påminner oss om att vi är här av en anledning - livet är en test - och att vi känner tacksamhet till Allah (swt) för allt det Han ger oss och som vi får uppleva osv.

Så nej, det är absolut inte meningslöst att säga insha'Allah för en muslim. Drar du den slutsatsen är du helt ute på avvägar.

Jag vet inte vilken allmän vedertana syn på Gud som du menar är normen, men jag antar det är den kristna möjligtivs? Även om den är motsägelsefull eftersom ord inte betyder något om det inte görs i handling.

Man kan visa tacksamhet och framförallt dyrkan som det i grunden handlar om, men som du lite förbisåg - vilket är förklarligt eftersom du inte har den andliga aspekten med dig.

Nej, jag argumentar absolut inte för att det är felaktigt, då har du läst mina inlägg mer än dåligt.För enligt Islam så är det inte en felaktig handlinga att påminna sig Allah (swt) utan det är en del av dyrkan.

 

       

Fast som jag har förklarat flera gånger, 'om Allah swt vill' inkluderar ju tron på att det är Han som tar livet ifrån mig och jag inte vet om jag kan göra det som jag sgäer att jag ska göra eller inte. Det har jag förklarat redan när vi påbörjade den här diskussion. Jag kan inte förtydliga just det mer än jag redan gjort. Men jag tror att du har problem att förstå det jag skriver just för att du både är emot Islam i allmänhet och inte är troende alls. Ändå så diskuterar du mycket om Islam och borde väl ändå ha ett visst intresse av att faktiskt kunna ta till dig en del av de svar som du får, när du för en diskussion? 

Det ena utesluter inte det andra. Så tack för ditt tips, men sen är det väl så att du inte varken vet hur jag påminner mig Allah (swt) i min vardag eller varför jag gör det. Jag ser inte hur just du i den frågan skulle vara den som ger råd.