Vad är det pinsammaste du sökt vård för?
En vän till mig jobbar på sjukhuset och hon berättade att det kom dit en kvinna som hade en flaska inkörd i muttan. Också en sexlex som gått fel..
När jag var gravid var jag sjukskriven på 50% ganska länge. Med så mycket tid får man ju underhålla sig själv. En dag föll lusten på, så jag plockade fram min dildo och hade lite trevligt. Lite senare fick jag blödningar, vilket naturligtvis fick mig att få total panik. Jag ringde mannen, berättade sanningen och sade att han fick vara med på lögnen att vi hade haft sex tillsammans. Jag åkte in och kollade upp det och låtsades att vi hade haft sex, det var troligtvis bara därför något blodkärl spruckit trodde barnmorskan, inget farligt alls. Vi hade inte sex mer under graviditeten, för jag var så rädd över att det skulle hända igen.
Sängvätning i vuxen ålder. Inte så roligt att berätta att man kissar i sängen vid 25.
Min sambo och jag hade upptäckt att jag kan få orgasm om han suger på mina bröst. Så vi gjorde det, ofta, mycket och länge. Fick till slut ett litet sår på båda bröstvårtorna, och det blev infekterat. Infektionen spred sig och det blev liksom många små sår över hela brösten. Bröstvårtorna varade fast i bh:n och tillslut kunde jag inte ha bh, det gjorde för ont. Kom på att jag kunde dela på en tekula och ha delarna som skydd över bröstvårtorna (tips till er som ammar!). En tidig morgon gjorde det så helvetes ont att jag inte kunde sova. Sambon skjutsade in mig till närakuten och jag fick träffa en läkare. Det första han undrar är om jag ammar, tydligen kan man få sådana problem då. Jag sa nej, har i ha barn och han förstod då inte alls hur de här såren hade uppkommit. Sambon satt med när jag undersöktes men han låtsades lika oförstående han. Fick penicillin och en djup respekt för ammande kvinnor, vet inte om jag kommer våga amma när det blir dags!
Har i ha barn= har inga barn...
Det pinsammaste jag har varit med om var då jag skulle födda barn. Jag tog ingen smärtlindring eftersom värkarna kändes helt ok, men när krystvärkarna skulle slå in blev jag så chockad att jag stod upp, drog bort kanyler och började springa mot ytterdörren och sade, jag ska härifrån. Läkarna försökte lugna mig och maken försökte stoppa mig. Jag började skrika, jag är skitnödig, jag är skitnödig och måste till toaletten men som tur fattade jag att huvudet var på väg.
Det var pinsamt senare när jag vaknade nästa morgon.
Jag har nog inte sökt för något direkt pinsamt. Bara vanliga grejer.
T.ex. gynundersökningar som jag tycker är hemskt obehagligt!
Sedan är de ju inte så roligt att ringa 1177 för att be om råd vid svamp i underlivet och man får prata med en man..har hänt en gång, sedan fick jag ju reda på hur jag skulle göra.
Stolpiller är inte heller så lockande..
Tveklöst tandpetaren som satt fast inne i min arm.
Hade just karvat på som en annan galning med både det ena å det andra i armarna, när jag fick den briljanta iden att ta en tandpetare å köra den så långt jag kunde i sidled in i armen ifrån ett av mina helt nyproducerade skärsår. Sen försvann den. Syftet uppnåddes dock: Det gjorde rätt ont.
Sen blidde det en massa löljliga utskällningar och därmed sjuhuset och alltså den något pinsamma frågan "Kan ni ta ut tandpetaren ur min arm?"