hur ser/såg eran partners alkohol/festvanor ut under graviditeten?
lillavildahilda skrev 2013-09-10 14:03:32 följande:
HJÄLP....Gift, 30 år, gravid med första barnet i v. 35
När jag träffade min make för fyra år sedan festade vi båda rejält. Han har alltid legat lite "före" mig...
När jag blev gravid fortsatte han som vanligt (dvs. full typ 2 gånger i veckan och "tog ett par öl" 3-4 gånger i veckan).
De gångerna han blev full kom han hem allt mellan 01.00 (tidigt!) och 7 på morgonen. Första halvåret som gravit hade jag så mycket ångest att jag fortfarande är rädd att barnet tagit skada. Känt mig så jävla ensam och bortprioriterad. Jag har ringt och gråtit, för att höra honom säga "det är luuuungt babe, skall bara dricka upp ölen, sen kommer jag". När han sa det visste jag att det förmodligen skulle dröja tre timmar till.
För en månad sedan bestämde jag mig äntligen för att lämna honom. Ett beslut som legat på lur i många år (på grund av just detta), men aldrig fått mogna på grund av att jag älskar den här mannen så OERHÖRT starkt. Han blev knäckt och lovade att dra ner till i princip noll resten av graviditeten.
Han var nästan nykter i två veckor (tog bara några öl, men hörde av sig om vart han var), men nu inser jag att allt prat om förändring nog inte var så djupt som jag trodde/hoppades på. På vår första bröllopsdag (två veckor sedan) var han på personalfest och kom hem kl. 07 ASFULL. För tre dagar sedan skulle han se på fotboll hos en kompis och kom hem kl. 07.00 (hade visst somnat på soffan).
Ikväll skall han på fotboll igen. Redan när han sa det kände jag ångesten komma krypande. Illamående, darrningar, extra hårda sparkar från bebisen i magen och de gamla vanliga. Jag bröt ihop direkt och började grina hysteriskt. Jag vet ju vad det innebär... De innebär att han kan komma hem vid tio i "bra" skick, men det kan lika gärna vara något på vägen som fångar hans uppmärksamhet och att det slutar med en rejäl fylla...
Försöker prata med honom. På många sett är han vettig, men det går verkligen inte in. Han tycker jag är hysterisk och måste förstå att han behöver lite egentid också och "inte bara kan hänga med en gravid och labil fru hela tiden".
Denna man är min tvillingsjäl, men han har verkligen ingen uppfattning om vad som är en "normal" alkoholknsumtion och jag tror inte att jag kan "lära" honom det heller. Börjar inse att hans problem ligger djupare än att han "tycker om att festa". Han har svårt att (vågar inte?) backa och vara ärlig mot sig själv med hur mycket han faktiskt dricker. Han umgås alltid med de som festar lika mycket/ofta och tycker att hans beteende är helt normalt.
Tilläggas bör att jag har en rätt tuff graviditet och kan inte sova på nätterna. Dessa nätter när han är ute är så fruktansvärda. Sist började jag i min trötthet överväga att ta mitt liv (vilket jag såklart inte skulle göra...) och dessa tankar skrämmer mig.
Vill gärna ha råd... Som det känns nu ger jag det ett halvår eller ett år efter att barnet föds. Visar det sig att han inte är nere på att vara ute sent (efter ett, typ) och dricka max en gång per månad kommer jag att behöva lämna honom.
OBS... Som bakrunds-info kan tilläggas att han helt har slutat ta droger, vilket han gjorde varje vecka förut. Det i sig är ett stort steg. Jag är också en jävligt känslig person (speciellt nu) som lätt överreagerar (har aldrig varit sådan innan men känner mig sådan nu!). Dessutom drack jag mer än genomsnittet innan jag blev gravid och kommer säkert dricka mer än genomsnittet även senare i livet (även om jag SJÄLVKLART aldrig kommer visa mig full (eller ens berusad) eller bakfull för mitt/mina barn)
