Jag blir snart galen på svärmor!!
Ja ännu en svärmorstråd! Vilken överraskning :)
Ja, för att göra en lång historia lite kort, är min svärmor en kvinna med ett enormt kontrollbehov!
Hon ska lägga sig i allt jag och min sambo gör. Nu när vi dessutom fått barn, är det ännu värre. Och som förstagångsmamma är man ju lite känslig och osäker. Och det blir ju inte bättre av att svärmor konstant ska lägga sig i och "visa" och "berätta".
*Vår son ska inte badas på kvällarna. Det gör honom pigg och skrikig, vilket resulterar i att vi får en helveteskväll/natt. Tro mig, vi har provat. Men detta trodde ju inte svärmor på. "Tycker inte du det är avkopplande och skönt med ett bad eller?"...Jag förklarade för henne att han ska äta nu och sen sova för att han ska hamna i rätt "rytm". "Då gör jag tvärtemot!" svara hon då och klär av honom och sätter på kranen till vasken. Han börjar då gallskrika och svärmor tar efter en stund bort honom och säger surt "Ja han får väl äta nu då" och så går hon bort med honom och matar honom.
*Hon ska lägga sig i ALLT. Vart vi ska bo och inte bo, varför och varför inte. Hon har för vana att till exempel köpa en massa grejer till vårt hem, då hon redan i affären bestämt vart i vårt hem de ska stå och varför. "Den passar så bra där, tycker ni har det så tomt i det fönstret" o.s.v...Vi har sagt till henne tusen ggr att vi inte vill ha nåt och att vi köper de VI vill ha själva. Men ändå fortsätter hon! Och vill man då inte ha något och man tackar nej, blir man ifrågasatt. Sist handlade det om en tapet hon tyckte vi skulle ha i köket. Jag sa nej, och hon börjande genast babbla om "ser ni inte hur fiiiiin den är, den hade ju passat såååå bra här!" "Men ta DU den då, om den är så fin" svarar jag. "Ja det kanske jag gör!!" säger hon med en sur ton.
*När jag va som mest nedgången efter förlossningen och inte orkade säga nej(blev snittad och hade ont), hade hon köpt en sak att hänga för garderoben "för de ser så tråkigt ut". Nu ligger den och skräpar i köket och allt jag vill är att bränna upp skiten av ren frustration!
*Hon tar ALLTID av vår son blöjan och låter honom ligga lite varstans naken och spralla. Inget ont i det egentligen. Men när jag då ska ta upp honom, och ska sätta på honom blöjan(vill inte ha kiss på mig), gör hon klart för mig att "han måste få lufta och vara bara". Precis som att han aldrig får ligga naken och spralla hemma...nänä...Dessutom har han inga blöjeksem eller är röd, INGENTING.
*När vi va hemma hos henne på hennes födelsedag och jag skulle natta honom i vagnen där ute, gick hon hela tiden ut och "kollade". När jag till slut fått honom till att somna gick jag in igen(vagnen stod på altanen). Precis när jag kommit in, går hon direkt ut och kollar in i vagnen och säger "jo han sover". EHHH JA JAG VET. Jag va där och kolla för 1 sekund sen! Lite senare på kvällen när vi skulle äta, blev lillen gnällig och min sambo gick då in i ett annat rum och skulle natta honom, då sticker hon in huvudet hela tiden och ska "kolla" och ge honom råd. Vilket resulterar i att lillen inte fick någon ro. Till slut kokade jag och bad henne sätta sig ner och äta med sina gäster. "Jaja, jag ska bara kolla, han verkade ju så ledsen" gah!
*Hon vet ju allt om barn och ska gärna berätta det för mig. Det senaste är att barn "måste" lyssna på barnvisor. Och hon brassar på, på högsta volym med barnvisor när vi är där. Dessutom har hon redan köpt 10 skivor till oss med barnmusik och ser gärna att vi sätter på dem när hon är på besök. Kan ju tillägga att vår son är 3 månader!! Och han verkar inte uppskatta det alls. Men det tycker ju såklart svärmor.
*Eftersom svärmor dessutom är ett riktigt städfreak, får jag värsta ångesten när hon ska komma på besök, och städar därför nitiskt(lätt med en tremånaders!) så att hon inte ska ha nåt å klaga på. För har hon de, drar hon fram dammsugaren och frågar om jag "är ovän med dammsugaren" och skrattar lite. Eller så går hon och känner i blomkrukorna så att det fått vatten, eller går runt med trasan och torkar överallt och ingenstans, eller bäddar lillens säng "rätt" eller lägger kuddarna rätt i soffan...ja listan kan göras lång. Kan ju tillägga att vi inte har ett speciellt skitigt hem. Visst att vissa saker blir åsidosatta när man har en bebis att ta hand om, men jag har inte bett om hennes hjälp och vill inte ha den heller! De gör mig bara nervös.
*Hon ska alltid "ta" vår son när vi ses, precis som att det är en rättighet hon har.. Även om jag går runt med honom och myser eller nåt. Och hon fattar inte hur man ska hålla honom. När jag då förklarade för henne en gång att han gillar att bli hållen på ett visst sätt så att han kan se sig omkring, gör hon tvärtemot och lägger honom i famnen(vilket han oftast INTE gillar) Han börjar då gallskrika och jag blir så frustrerad att jag tar honom ur famnen på henne men då släpper hon inte! utan tittar istället surt på mig. Jag tar honom till slut och lägger honom så som han gillar och han blir tyst. Svärmor ger mig en blick som heter duga och säger till mig "du får ju spara lite till farmor också!" Jamen håll honom som jag sagt då så att han inte blir ledsen!!! ÅHHH Hon vägrar göra nåt som jag säger till henne.
*Vi skulle gå ut och gå en promenad och jag tittar bort 5 sekunder, då står hon och river ut allt jag lagt tillrätta i vagnen. "JAG gör de" demonstrerar jag och lägger tillbaka det igen. "Amen ska du inte ha den filten jag köpte? Eller den lilla kudden? Han måste nog ha en kudde"(hon köper maaaaassa saker till vår son som vi inte ens behöver eller vill ha). "Näe, jag fixar detta" svarar jag lite irriterat. "Amen denna filten då? Ska han inte ha den? Den är ju lagom sval?" assååå...tror ni jag fick spel eller? I samma sekund som vi ska gå ut, går hon och hämtar en mössa till vår son "Han måste nog ha en mössa!" Näe, det blir för varm svarar jag!."(va nästan 25 grader!)
Väl ute på promenaden ser jag en liten hundlort längre fram, och eftersom jag fick möte med en massa folk fick jag liksom lyfta på ena hjulet lite för att undvika bajset. Just när jag ska lyfta på hjulet, utbrister min svärmor helt hysteriskt "Aaaaaakta akta akta akta!!!" Och drar hela vagnen i sidled så att den nästan tippar(vagn med tre hjul) och lilleman vaknar. Jag blir fly förbannad och säger att "du kan väll för fan inte dra i vagnen!" "Jamen där va ju bajs, vill du köra i det elleeeeeer!?" åhhhhhhhh..Dessutom brukar hon skuffa undan mig och köra vagnen själv. Om jag vill att hon ska köra vagnen, frågar jag väll de då????
Ja detta är bara några FÅ exempel. Men jag håller verkligen på att bli GALEN. Vad ska jag göra?
Det funkar inte att säga till henne, vi har provat flera gånger! Och nu är jag mer irriterad än någonsin! Bara jag tänker på allt börjar jag koka. JAG är mamma till min son, INTE SVÄRMOR! Men när vi ses får hon mig att känna att min mamma-roll på nått sätt blir ifråntagen mig :( Hon tar sig en massa friheter och ska hela tiden klampa in på mitt område.
Hjälp, vad ska jag göra?!!??
