Gravid efter missfall

Gammal tråd Hur gick det för dig?

Jag är glad för att du skrev! Har själv haft missfall precis och vi hoppas på att bli gravida igen, ju fortare desto bättre. Roligt att höra att du haft en så fin graviditet denna gång. Jag har undrat lite hur det skulle vara att vara gravid efter att ha haft ett missfall - med sonen hade jag nästan inga sådana tankar alls, då hade jag aldrig upplevt det. 

Lycka till, inte långt kvar nu

Vilken tung resa ni har haft, förstår om du inte riktigt kan glädjas än för graviditeten utan att du känner att det är svårt och jobbigt detta att inte veta. Tänk vad man hade kunnat njuta av minsta spya (nja, men du förstår tanken) bara man fått förhandsbesked att allt kommer gå toppen. 

Kanske du kan vara glad åt att ni får en till gravid-omgång som "försök till fullgången graviditet" så pass tidigt? Att ni slapp vänta fyra år till på att få till en graviditet (som ni inte heller skulle vetat om den skulle gå vägen)? Du kanske kan försöka tänka att du kan vara glad åt att få en chans till, istället för att vara glad åt att du är gravid? Gradskillnad, jag hoppas du förstår vad jag menar. 

Äsch, jag vet inte. Jag skulle förmodligen känna som du om jag blir gravid snart igen. Men åh som jag längtar efter att vara gravid igen. Och åh som jag kommer ha ångest för missfall jag med om jag nu blir gravid igen. 

Åh så sorgligt, beklagar . Så hemskt att du inte känt någon skillnad, trots att lilla pyret inte växt på tre veckor. Skrämmande också, tanken att det aldrig går att veta vad som händer där inne. Ena dagen är allt bra, och andra dagen så har embryot plötsligt slutat växa och själv har man ingen aning. 

Hoppas det går bra med skrapningen, och att ni blir gravida igen så fort ni känner er återhämtade. Det är tungt att gå igenom ett missfall. 

Hej, 

Jag fick missfall 26:e april, och har precis idag fått ett jättesvagt plus. Men ett plus. Jag har inte haft mens emellan, så vet inte hur långt gången jag är, hur lång tid det tog för kroppen att återställa sig efter graviditeten och komma in i vanlig cykel igen. 

Men tycker inte jag känner mig gravid, såsom jag tydligt gjorde vid förra graviditeten (som slutade med missfallet), och har mensvärk mest hela tiden - så vågar inte tro på något än. 

Hoppas!

Hej igen, jag har varit borta en tid från allt vad FL heter. I vecka 7-8 någon gång (:-/ visste inte precis eftersom jag blivit gravid efter ett missfall) så var det dags för VUL, och då visade det sig att fostret tyvärr inte levde längre. Inget hjärta som pickade, och alldeles för litet foster.

De rekommenderade att jag bara väntade och lät naturen ha sin gång. Det tog två och en halv vecka innan jag började blöda. Blött två veckor nu, men det verkar avta. 

Två på rad. Det är tungt. Någonstans får jag ändå vara glad för att jag har fått chansen att bli gravid två gånger. Det är ju större chans att det går vägen om det en gång har blivit ett plus .

Men jag har sådan enorm tidsnoja, 39.5 år nu och vill så gärna att det ska gå vägen. 

Hatar att tänka på att tiden bara ramlar iväg! 

Kram till alla.

Grattisgrattisgrattis!!!

Åh nej Mariposas. Vilket jäkla jäkla skit. Jag förstår att du är orolig och ledsen. Varför kan man bara inte få njuta och vara glad???

(är från tidigare i tråden, har haft två missfall på rad och precis kommit igång och "cyklat" efter det sista. Hoppas på graviditet)