• Anonym

    Är så ledsen och ensam :(

    Jag är så ensam. Är deprimerad men ingen verkar tro på mig. Har inga vänner och aldrig nån som smsar på min mobil försöker vara trevlig mot människor som ja känner men aldrig någon som bryr sig tillbaka. Har ingen pojkvän heller å vill så gärna hitta en kille men hittar ingen, varit singel i ett år nu å känner mig så ensam. Hade man haft pojkvän å umgås med så hade man iaf haft nått att se fram emot på helgerna. Saknar även vänner. Går till en kurator å pratar som är jätte bra men ensamheten tar snart kål på mig. :( är så ledsen. Vill ju att nån ska bry sig om mig. 

  • Svar på tråden Är så ledsen och ensam :(
  • Anonym (adopterad29)

    jag hoppas du är sirös.....för jag tänker chans på dig...
    jag har en del vänner så jag är inte så ensam som du men jag är sugen på få fler och därmed hoppas du blir en av dom......
    jag har tyvärr blivit lurad ett antal gånger av mäninskor som säger dom så ensam osv
    och vill inget annat att hitta riktiga vänner.....
    men när väl kommer till krita så smyger det fram att det har en massa krav och förvääntningar på den blivinade vännen innan man ens har inlett vänskapsrelation som gör att det rinner ut i sanden.....
    och kontakten bryts.....

     

  • Vanilla ice queen

    Råkade skicka förtidigt...

    Det jag ville komma fram till är att det är lättare att få vänner och knyta kontakter om man trivs med sig själv. Sådant märks Så hitta på lite roliga saker att göra på kvällarna och helgerna och gör dem. Låter kanske läskigt men det är även kul och spännande (enligt mig )


  • siamesia

    Jag känner med dig! Det låter hemskt jobbigt!

    Ensamhet är inte roligt, och tyvärr finns kanske inga riktigt enkla knep för att råda bot på den omedelbums.

    Du verkar söka bekräftelse och trygghet från någon annan, och det behöver inte vara fel, men ibland kan det bli som en ond cirkel där man blir så förblindad av sina egna behov att man kan ha svårt att se andras. Andra människor har ju också behov, och blir man fast i ett mönster där man bara tänker på hur man ska få tag på någon annan människa som kan uppfylla ens egna behov kanske man missar eller glömmer att ge till andra, och då känner inte de att de har något att vinna på en relation med dig.

    Det bästa tipset mot ensamhet är nog därför att du börjar med att söka efter möjligheter att stärka dig själv för att på så vis få mer att ge till andra.

    Finns det någon hobby du kan utöva, tex.? Någon aktivitet som du tror kan ge dig glädje och positiv input? Det behöver inte vara så stora grejer, kanske bara att ta en promenad varje dag, eller att gå på bio en gång i veckan, eller vad som nu passar dig. Något som stärker dig, helt enkelt, och som tillför lite ljus i din tillvaro.

    Du känner dig deprimerad också, och då är det ännu viktigare att du verkligen ser till att skapa något att se fram emot, och att du också verkligen tar dig ut på roliga aktiviteter. Jag vet att det är lätt att bli sittande hemma och tänka att det inte är någon mening att göra saker när man inte har någon att göra dem med, men tyvärr (eller hur man nu ska se det) så är det så att ju mindre man kommer ut på, ju tristare blir ens tillvaro och ju sämre mår man. Därmed blir det också både indirekt och direkt svårare att träffa någon att umgås med.

    Det finns en del aktiviteter som man brukar anse som lämpliga när man vill träffa folk. Kvällskurser i något ämne man är intresserad av (börjar snart en ny termin, ju!) gör ju automatiskt att man kommer i kontakt med andra som har samma intresse, och det kan ju vara en bra utgångspunkt för vänskap. Då har man automatiskt något att prata om och sedan kan man försöka ta det vidare, träffas och fika eller ha sällskap till någon fler aktivitet, tex.

    Vad tänker du om det här? Är det något som skulle kännas möjligt för dig, tror du?

  • Anonym

    Jag går tyvärr inte ut så mycket eftersom jag inte har så många vänner och det är svårt att ta insiativet att ta sig ut ensam det känns som en spärr inombords som ja inte kan ta mig över ensam.  Jag är rädd att bli mobbad igen eller nertryckt Har stöttning runt omkring mig och går och pratar med kurator men det känns som det inte hjälper.  Känner ingen mening med någonting förr brukade ja kolla på tv mer än ja gör nu till exempel men oftast ser ja ingen mening i att se ett teve program på teve heller. Jag kan ju inte vara den ända här i världen som inte mår bra. Finns ju människor som inte mått bra innan mig menar jag.  Men människor som ja berättar för tx en bekant som är präst säger att människor kanske inte vet va dom ska säga om man berättar att man mår dåligt. Ändå säger tx präster å andra som vill stötta på riktigt att man ska bry sig om dom som är ensamma men betyder det bara att man ska gå till en kyrka för att nån ska bry sig om en? Jag har brytt mig om andra när dom mådde dåligt men nu bryr sig igen om mig, känns ärligt talat som om dom inte ens skulle fråga om ja va levande eller död, för dom skiter i vilket. :(, är ja borta från facebook så skiter folk i mig kan lika väl sluta å ha facebook för ingen bryr sig. Kanske får två gilla om ja skriver nått på min sida. 

  • Anonym

    Jag måste ta det väldigt långsamt i småsteg har känt mig deprimerad länge och gått igenom svårigheter. 
    Vill inte nämna om vad här. Ensamhet är det värsta som finns. Nej söker ingen bekräftelse hos nån annan men vem vill inte finna kärlek då? 

  • Anova
    standinlovedontfallinlove skrev 2012-12-16 01:45:52 följande:
    börja dansa =) gå till en dansskola om det finns någon såndär du bor. dansande människor är oftast as trevliga och vill gärna hitta på saker osv..=)

    Här håller jag verkligen med. Jag jobbar på ett ställe som ofta har dans, och dansfolket är verkligen superhärliga. De är öppna och lätta att umgås med. Det är ofta nyktert eller något glas vin/öl. (för fulla får aldrig dansa). 
    Går man dessutom på samma ställe så lär man känna folket som är där, så blir man en liten familj nästan.  Jag upplever att det är många yngre som är singlar som går ut och dansar.  Det är ju dessutom varannan damernas, och killarna nekar sällan att dansa även om man själv dansar som en stolpe.
    Dessutom är raggningsfaktorn hög, jag blir uppraggad varje kväll jag jobbar. (jag har min lilla fanclub)

     
  • Vanilla ice queen
    standinlovedontfallinlove skrev 2012-12-16 01:45:52 följande:
    börja dansa =) gå till en dansskola om det finns någon såndär du bor. dansande människor är oftast as trevliga och vill gärna hitta på saker osv..=)



    Håller helt klart med! Jag dansar bugg och det är så himmla go och vänskaplig stämning på danser
  • Anonym

    Jag tycker också om att dansa men lättare om man går tillsammans med nån som man känner sig trygg med,  Får se vad ja kan börja på till efter Nyår å Jul å sånt ska få en  ledsagare ja kan gå ut med å hitta på olika saker. just nu har jag en sjukgymnast som ja ska börja gå ut promenader med ett par gr framöver för att starta allt långsamt så att säga. Så lite stöttning har ja ju. :)

Svar på tråden Är så ledsen och ensam :(