• Med Lem

    Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

    Anonym (H) skrev 2013-02-04 12:43:31 följande:
    Som svar kan jag säga att nej, jag var aldrig särskilt kär i mitt barns far. Jag tyckte om honom, men det som drev mig för ett tiotal år sedan var min barnlängtan, mitt enda fokus var att hitta en bra blivande pappa. Vilket jag lyckades med... Krasst men sant...



    Var du öppen med dina förutsättningar för förhållandet? Annars var ditt agerande tämligen osnyggt. Med ett barn fött i ett förhållande som var dödsdömt från början. Och en man som blev av med tio-femton år till begränsad glädje för honom själv.
  • Med Lem
    Anonym ("Micke") skrev 2013-04-25 16:12:42 följande:
    Mina behov får stå tillbaka i den här processen heltenkelt.



    Det är aldrig bra att den enes behov får stå tillbaka.

    Jag vill väl inte vara så nedlåtande som en del andra i tråden, men om du lägger dig platt slutar hon antagligen att alls se dig.

    Att du räknar bort all sex ur ditt eget liv låter inte friskt.

    Och, enbart bedömt från din beskrivning, påstår jag att terapeuten egentligen räknat bort och slutat se dig som en komponent i processen. Byt terapeut! Den nuvarande sysslar med att hjälpa henne på din bekostnad.
  • Med Lem

    Det TS måste komma ihåg är den lite obehagliga insikten att bra sex oundvikligen föder kärlek. Särskilt om det kombineras med förtrolighet.

    Det faktum att frun avfärdar TS fråga om hur resan har varit med ett "Det var bra" tyder på att den kärleken till den andre redan har vaknat.

    Ts måste ställa tydligare krav och dessutom inse att hans tanke om ett platoniskt förhållande medan hon lever ut sina lustar på annat håll inte är realistiskt.

  • Med Lem

    Normalt är det så att om man förlorar en kroppslig funktion, typ sexualdriften så bör det ses som ett problem som ska lösas. En terapeut som ens låter dig tro att det är OK ett tag är inte direkt professionell.

    Det kommer att slå er allihop med kraft rakt i ansiktet.

  • Med Lem
    Anonym ("Micke") skrev 2013-05-04 16:36:04 följande:
    om man förlorar den ofrivilligt ja...men om man själv väljer bort en funktion, drift eller del i livet som man uppfattar som negativ och genomgående problematisk?



    Om du uppfattar din sexualitet som problematisk eller negativ... då har du problem med din attityd och det är den du behöver åtgärda. Sexualiteten är en grundbult i varje frisk personlighet, den kan inte väljas bort.

    Och, ja, munkar i celibat är INTE friska.

    Den väg du nu beträder leder ofelbart till din egen personlighets undergång.
  • Med Lem
    Anonym ("Micke") skrev 2013-05-05 09:15:40 följande:
    Jag vill ju fortsätta att leva med min fru och sättet att göra det utan att ständigt känna frustration och hopplöshet var att sakta och säkert bekämpa min egen lust till att ha sex. Och jag skall säga det att det är en enorm lättnad. Så för mig handlar onani inte om ett substitut till sex eller fantasier om vad jag innerst inne skulle vilja göra själv. Det handlar mer om avslappning.



    Det ser ut som om din "kärlek" till frun är det som skadar dig. Du behöver bryta upp från henne, annars kommer du att må hemskt dåligt till slut. Förhållandet till henne fyller rollen av en lugnande drog för dig.

    Det du beskriver liknar inte kärlek, bara en rädsla för att gå vidare. Du måste bryta upp och återuppväcka hela dig.
  • Med Lem

    Jag tror ju inte att det du håller på med leder till ett fortsatt liv med henne. Inte med nån nämnvärd sannolikhet.

    Som sagt, bra sex med innerlighet föder kärlek. Hur länge tror du hon kan undvika att gå vidare?

    Du behöver terapi för att lära dig ha ett bra liv även om hon försvinner. Att satsa hela sin existens på en annan människa är inte heller friskt.

  • Med Lem
    Anonym (xx) skrev 2013-05-12 09:16:38 följande:
    Tur att inte TS är en så dålig pappa att han funderar på att använda barnen som slagträn. Tror inte att deras nästan vuxna barn vill höra om föräldrarnas sexproblem och inte säkert att dom tar ställning mot en förälder bara för att det förekommit otrohet heller.

    Nog för att jag tycker TS verkar för tolerant för sitt eget bästa, men att vara öppen för alternativa levnadssätt är inte mesigt, om de kan hitta nån form som verkligen känns bra för båda.

    TS: hur går det?

Svar på tråden Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad