• lina822

    Har du andningslarm eller inte? Hur tänker du?

    Min dotter är en månad och jag har ångest. Kan knappt sova på nätter. Har de flesta andningslarm idag eller inte? Vill veta hur ni tänker? Risker? Anledningen varför ni har den? Tror jag skulle bli mer stressad om den tex fellarmar. Hoppas många vill svara.

  • Svar på tråden Har du andningslarm eller inte? Hur tänker du?
  • lina822
    mikroE skrev 2013-01-29 23:57:43 följande:
    Nej, men jag var väldigt rädd för PSD. Jag valde bort larmet för att de som är bäst kräver att barnet sover i egen säng och jag ville samsova pga amningen och att min instinkt sa att bäbisar inte ska sova ensamma. Jag insåg att jag skulle misstro en apparat mer än min dotters egen förmåga att andas så jag hade nog legat vaken för att kolla larmet och inte bara för att kolla att dottern andades. Jag kände att jag hade aldrig förlåtit mig själv om jag gått emot min instinkt och stoppat dottern i en säng med larm och hon ändå dött än att njuta av varje sekund med den lilla underbara varelsen.
    Fast samsovning minskar nog inte risken. Jag tycker att det ökar risken. Det är så lätt att så små bebisar kan stoppa in sin näsa under tex min arm, bröst osv. Babynest är helt en annan sak. Jag skulle aldrig våga ha en så liten bebis i min stora säng.
  • lina822
    Minimimoon skrev 2013-01-30 00:27:49 följande:
    Kopierar in ett inlägg jag skrev i bloggen för nån vecka sedan, men som jag aldrig publicerade...

    "Under de två första graviditeterna hängde man ganska mycket på Familjeliv. Förutom alla trådar om hur underbart/tröttsamt det kunde vara med små spädbarn, hade man ändå ett stort "men" i bakhuvudet. Tror att jag läste alla trådar om man ska använda andningslarm eller inte. Jag tog beslutet om att inte utsätta mig för att ta på mig en extra stressfaktor (nu utgår jag ifrån "friska barn" som inte har några andningsproblem) för såna saker händer bara inte mig. Det är ett beslut som jag även idag respekterar att andra föräldrar tar, utan att ha några som helst dömande tankar.

    Med våra senaste erfarenheter i bagaget så har jag ändrat mitt tänk. Jag tänker absolut ha ett andningslarm till nästa barn. Några har ifrågasatt varför, för när PSD inträffar finns det ingen hjälp. Man kan lika gärna sitta i en akutsal med fem barnläkare runt om när det sker utan att det kan få igång barnet.

    För det första, det som är så tragiskt men ändå fascinerande (kan man säga så?) med PSD är just att ingen vet säkert varför det händer. Att påstå att det absolut inte finns några hjälp för att någons släktings läkare sa det en gång, är någonting jag tar med en nypa salt. Det är klart att det inte gick att rädda någon som gick bort i Plötslig spädbarnsDÖD.

    Det enda jag har att gå efter är just min egen erfarenhet. Enligt min dotters rättsmedicinska rapport kunde man inte hitta några fel. Hon dog inte av att "allt stängdes av". Vi stängde av respiratorn för att hela hennes centralhjärna var i princip död, som följd av syrebristen. Hon låg ändå runt 1 timme innan hon upptäcktes. Under de fem dagarna på intensiven visade hennes övriga organ på lite förbättring och hon tog även egna andetag ibland under de första dygnen. Sen om hon hade levt idag om hon inte låg så länge kan ingen möjligt veta, men jag tror att hon hade fått en ärlig chans om vi hade ett larm som kunde upptäcka andningsuppehållet i tid. Hennes puls kom i gång här hemma några minuter efter att ambulanspersonalen kom. Så det är väl ändå bevisat att det finns fall där man får igång en liten bebis som plötsligt slutar andas?

    Vårt tredje barn beräknas komma ut nästa månad och jag har många tankar och framförallt rädsla inför den dagen. Jag hoppas verkligen att larmet åtminstone kan få mig att blunda och slappna av under nattetid. Om blixten skulle slå till igen på samma ställe och mitt barn blir definitivt ett av de barn som absolut inte går att rädda, så får jag åtminstone en ärlig chans att försöka. Förutom skräcken av att hitta sitt barn livlös, kanske någonting som de ej drabbade tänker på, så vill jag vilket fall hellre upptäcka mitt barn direkt när det händer än efter flera timmar när kroppen hunnit förändras. För bilden av henne och hur hon kändes den morgonen jagar mig fortfarande ibland. Det var inte alls lika läskigt när vi stängde av respiratorn eller tog farväl en vecka efter, för då var man ändå förberedd.

    Summa kardemumma, vad som än händer så kommer ett andningslarm vara behjälplig för oss" 
    Beklagar sorgen. Kan inte ens föreställa mig vad du har gått igenom.
    Sov bebisen i sin säng? Föddes hon i tid? Röker du? Sov hon på ryggen?
    Hoppas du kan svara på mina frågor. 
  • Millan83

    Köpte ett snuza halo som ska sitta på blöjan och först vibrera och i andra hand pipa. Har inte öppnat förpackningen och hon är sex månader nu. Hon sover bredvid mig och jag tycker det känns tryggt så. Har gått en kurs i barn-HLR och det är ju också nåt folk med larm borde göra. Vad gör man om det larmar liksom?

  • MalinEddie

    Nej, vi hade inget larm. Det kändes tryggt nog att samsova nattetid den första tiden och följa rekommendationerna gällande psd när barnen sov själva.


    Avskyr CIO-metoder.
  • Bling1975

    Vi köpte ett larm (snuza halo) för vi trodde att vi skulle vara livrädda. Men vi använde det bara en gång. Det verkade obekvämt och hon var ändå alltid bredvid mig. Jag sov också otroligt lätt första månaderna och spenderade på tok för mycket tid med att bara titta på henne. Hade hon sovit i egen säng så hade jag nog haft larmet för den sorten är ju inte obekväm.

  • La Lola

    Näe, aldrig haft och aldrig känt något behov av det heller.


    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • Anna74a

    Jag vet inte, men jag har fått för mig att fördelen med samsovning kan vara att barnet stimuleras av att föräldrarna ligger bredvid. Ex så rör man ju lite på sig, låter ibland. Kanske kan det avbryta ett begynnande andningsuppehåll hos barnet, vad tror ni?
    Naturligtvis måste ju samsovningen säkras genom att man tar bort onödiga kuddar säkrar täcken osv.

  • Natulcien
    Anna74a skrev 2013-01-30 08:03:31 följande:
    Jag vet inte, men jag har fått för mig att fördelen med samsovning kan vara att barnet stimuleras av att föräldrarna ligger bredvid. Ex så rör man ju lite på sig, låter ibland. Kanske kan det avbryta ett begynnande andningsuppehåll hos barnet, vad tror ni?
    Naturligtvis måste ju samsovningen säkras genom att man tar bort onödiga kuddar säkrar täcken osv.
    Ja, det tror jag! Det är väl därför man absolut inte ska lägga spädbarn i eget rum också.
  • Alexi

    Jag tycker andningslarm var ovärderligt. Hade ett sånt med två plattor som ligger under madrassen och det fellarmade aldrig (på två barn), så skönt att bara öppna ögonen och se den röda lampan blinka. Jag vet att larmet inte räddar liv på bebisen kanske men det gjorde att jag kunde slappna av, jag kunde över huvud taget inte sova med vår äldsta när hon var nyfödd, jag kunde inte slappna av i samma rum ens. 

  • Vitsippa80

    Har inte haft andningslarm för jag tror att det ger falsk trygghet, har inte känt mig orolig. Alla försiktghetsåtgärder i detta land ger mig i allmänhet bara ännu mer noja.

Svar på tråden Har du andningslarm eller inte? Hur tänker du?