BF januari 2014

Efter inskrivningen har vi första besöket i v 25, skulle också vilja göra fler besök. Bl.a. För att prata, kolla urin och hb, men sånt verkar inte vara så viktigt

Jag väntar andra barnet men är rätt positivt inställd, än så länge ;) stora barnet ska sluta helt på dagis när jag blir föräldraledig, tror det funkar bäst här.men alla är olika! Tror det är normalt att oroa sig lite :)

Mitt barn kommer fylla 3 år när syskonet kommer :)

Jag tycker att 3D visar för mycket :) för mig är bebisen "överraskningen" när den kommer ut och inte könet, på 3D får man ju en väldigt bra bild över hur barnet ser ut, isåfall kan ni väl lika gärna kolla könet? äsch, detta kan diskuteras i evigheter, vi tänker så olika kring detta

Englasmamma: hon ska vara på dagis/skola/jobb resten av livet, så det känns självklart för mig att ha henne hemma, och jag är själv väldigt social av mig och kommer tillbringa stor del av tiden på öppna förskolan (är väl därför vi har öf) :) har dessutom 2 mil fram å tillbaka till å från förskolan och det känns inte värt att ställa alarm och stressa på morgnar för 15 Tim/vecka. Vet att jag är ganska ensam om detta, men förstår inte riktigt varför förskolan är så nödvändig idag.

Min dotter kommer som sagt bara vara 3 år. Finns inget behov för henne att gå på förskolan då.

Är det jag menar också, alla barn/föräldrar är olika och hos oss är inte förskolan nödvändig så tidigt i livet

Känner sparkar varje dag nu, riktigt hårda, kände inte alls såhär med ettan så det är väldigt kul

Jag känner mer och mer av en oförklarlig ångest som kommer i vågor.kan vakna upp och känna "detta blir en fantastisk dag" och 20 min senare har jag en klump i bröstet och ingen livsglädje alls någon annan som känner så?

Josefine: har du känt så länge? Jag mår verkligen illa inombords när den där vågen av ångest kommer över mig... Jag känner sparkar å allt, så det beror ej på bebisen.. Detta är helt utan förklaring/orsak

Finns det något man kan göra åt detta? Står inte ut

Vet inte om jag vågar tala med min bm, vad säger man?

Okej. Men ringer jag och bokar tid först eller ska jag säga "hej jag heter... Och har ångest.." Tycker sånt är svårt!

LeaveMeAlone: gick hos kurator pga panikångest hela förra året och hon har antecknat det i min journal så det kanske inte är så svårt att prata om det nu, men har svårt att erkänna för mig själv och henne att jag mår dåligt, säger alltid att allt är jättebra!

Tack oh baby! De stunder då allt känns bra så är jag verkligen på topp, fattar inte hur det plötsligt kan vända så snabbt? Men men, verkar ju vara rätt normalt ändå? Bara jag blir botad snabbt. Gick i kbt förra året och efter 6-9 månader började jag må bra igen och avslutade terapin, även om jag aldrig blev helt bra, ville hellre sköta det själv då. Men nu börjar det kännas riktigt tungt

Jag kände i början av grav ingen glädje av barnet, men nu är jag mer glad över barnet men har ångest ändå, svårt att förklara

Ja, detta är ju andra barnet, men känner mig rätt glad inför att bli 2-barnsmamma som sagt, så jag fattar inte vart ångesten kommer från.., men tack för alla råd ska absolut prata med min bm

Usch, varit vaken sen kl 4 med hemsk ångest.. Men vet ju inte ens vad jag har ångest över hoppas ni andra mår bättre!