• Anonym (mamma)

    Vår son är aldrig nöjd

    Vår son som är 8 år (adopterad som 2-åring) är aldrig riktigt nöjd med tillvaron. Han vill hela tiden ha nya saker. Han tjatar, gnäller gråter och är arg på oss föräldrar som inte köper allt han vill ha. När han fyllde 8 år fick han en bmx-cykel som är något han länge längtat efter. Han fick själv följa med och välja cykel och det blev en svart. Han var jätteglad för cykeln, tills ett någon vecka senare då han kom på att han vill ha en röd istället. Nu har han slutat tjatat om en röd bmx. Nu tjatar han om en mountainbike istället. Alltid är det något som fattas.

    Jag tänker att det är helt normalt att vilja ha fler saker än de man har, men vår son tröttnar så fort på det han får och vill ha något annat. Dessutom är tjatet så ihärdigt, och ibland får han rejäla utbrott på grund av att vi inte köper det han vill ha. 

    Han står i kö för att utredas för adhd. Kan detta vara något som är kopplat till ev adhd? Eller kan det vara relaterat till hans start i livet? Han bodde de första 2 åren av sitt liv på barnhem. Jag tänker att han har det jobbigt, och att det för stunden känns bra när han får någon ny sak. När sedan glädjen över den nya saken minskar behöver han något nytt.

    Det är frustrerande med tjatet och utbrotten, samtidigt som det känns i hjärtat att han inte är mer tillfreds med livet som det är. Den stora frågan är om man kan göra något åt detta. Vi önskar ju att vår lille son ska må bra och känna sig nöjd.

  • Svar på tråden Vår son är aldrig nöjd
  • Anonym (Jobbigt)

    Har oxå en åttaåring som gärna skulle vilja ha allt hon pekar på ;) jag vill absolut inte låta elak men kan det vara så att ni skämt bort honom? Att ni så gärna vill att han ska ha det bra och vara lycklig att han fått lite för mkt som han vill? Mina barn kan kläcka ur sig väldigt liknande kommentarer men då får dom en halv utskällning, passar det sig inte med det dom har kan jag sälja den (typ... ). Kram och hoppas det bara är en fas

  • Anonym (Eva)
    Anonym (mamma) skrev 2013-09-12 14:19:41 följande:
    Vår son som är 8 år (adopterad som 2-åring) är aldrig riktigt nöjd med tillvaron. Han vill hela tiden ha nya saker. Han tjatar, gnäller gråter och är arg på oss föräldrar som inte köper allt han vill ha. När han fyllde 8 år fick han en bmx-cykel som är något han länge längtat efter. Han fick själv följa med och välja cykel och det blev en svart. Han var jätteglad för cykeln, tills ett någon vecka senare då han kom på att han vill ha en röd istället. Nu har han slutat tjatat om en röd bmx. Nu tjatar han om en mountainbike istället. Alltid är det något som fattas.

    Jag tänker att det är helt normalt att vilja ha fler saker än de man har, men vår son tröttnar så fort på det han får och vill ha något annat. Dessutom är tjatet så ihärdigt, och ibland får han rejäla utbrott på grund av att vi inte köper det han vill ha. 

    Han står i kö för att utredas för adhd. Kan detta vara något som är kopplat till ev adhd? Eller kan det vara relaterat till hans start i livet? Han bodde de första 2 åren av sitt liv på barnhem. Jag tänker att han har det jobbigt, och att det för stunden känns bra när han får någon ny sak. När sedan glädjen över den nya saken minskar behöver han något nytt.

    Det är frustrerande med tjatet och utbrotten, samtidigt som det känns i hjärtat att han inte är mer tillfreds med livet som det är. Den stora frågan är om man kan göra något åt detta. Vi önskar ju att vår lille son ska må bra och känna sig nöjd.
    Vart har du fått ADHD ifrån ? 

    Jag skulle nog våga påstå att han kanske är traumad vilket gör att han saknar uthållighet, mao aldrig är nöjd..
     Nu kan man ju sakna det ändå rent personlighetsmässigt.

    Dessa utredningar..  
  • Anonym (ehhh)
    Anonym (Eva) skrev 2013-09-12 14:27:53 följande:
    Vart har du fått ADHD ifrån ? 

    Jag skulle nog våga påstå att han kanske är traumad vilket gör att han saknar uthållighet, mao aldrig är nöjd..
     Nu kan man ju sakna det ändå rent personlighetsmässigt.

    Dessa utredningar..  
    Kanske finns andra anledningar till ADHD-utredningen än vad TS tar upp här? Saker som faktiskt inte är relevanta för frågeställningen
  • Vitamin
    Anonym (ehhh) skrev 2013-09-12 14:36:08 följande:
    Kanske finns andra anledningar till ADHD-utredningen än vad TS tar upp här? Saker som faktiskt inte är relevanta för frågeställningen

    Ja, det tänkte jag också. TS frågar om sonens beteende är något som kan hänga ihop med adhd, men det är inte pga det här beteendet han ska utredas. De som har adhd tänker ofta kortsiktigt, är otåliga, vill att saker ska hända nu, och har ofta nära till ilska och tårar. Så jag tror att sonens beteende till viss del kan hänga ihop med/förstärkas av adhd. Men människor med adhd är ju också olika personligheter, därför kan man inte tillskriva alla starka känsloyttringar till adhd.
  • Anonym (Adopterad/Indien)

    Jag är adopterad från Indien och kom till Sverige när jag var 2 år. Känner igen det du beskriver, men om det har med adoptionen att göra vet jag inte.

    Jag vill ha allting och det genast. Sen när jag väl har fått det jag så vill jag ha något annat.... Så har det varit hela livet, och nu är jag runt 40 år. 

    Jag vill åka till ex Sthlm och när jag väl är där, ja, då vill jag hem igen... 

  • Anonym (mamma)

    Om jag jämför med andra barn i vår närhet tycker jag inte att han är bortskämd. Någonstans känns det som att det handlar om något annat än sakerna egentligen.


    Anonym (Jobbigt) skrev 2013-09-12 14:25:28 följande:
    Har oxå en åttaåring som gärna skulle vilja ha allt hon pekar på ;) jag vill absolut inte låta elak men kan det vara så att ni skämt bort honom? Att ni så gärna vill att han ska ha det bra och vara lycklig att han fått lite för mkt som han vill? Mina barn kan kläcka ur sig väldigt liknande kommentarer men då får dom en halv utskällning, passar det sig inte med det dom har kan jag sälja den (typ... ). Kram och hoppas det bara är en fas

  • Anonym (mamma)

    Det är inte på grund av detta jag skriver om i trådstarten som det ska göras en utredning. Det finns annat som gör att det är aktuellt.

    Ja, dessa utredningar. Men bevisligen fungerar många med adhd bättre och mår bättre när de medicineras. För min del får samhället gärna förändras så att alla fungerar och passar in oavsett om man har koncentrationssvårigheter eller annat. Men nu ser det inte ut så, och om min sons liv förbättras med medicin så ser jag gärna det som ett alternativ.


    Anonym (Eva) skrev 2013-09-12 14:27:53 följande:
    Vart har du fått ADHD ifrån ? 

    Jag skulle nog våga påstå att han kanske är traumad vilket gör att han saknar uthållighet, mao aldrig är nöjd..

     Nu kan man ju sakna det ändå rent personlighetsmässigt.

    Dessa utredningar..  

  • Anonym (mamma)

    Intressant att höra från någon som själv är adopterad. Var det här något som du mådde dåligt av som barn? Hur hanterade dina föräldrar situationen.


    Anonym (Adopterad/Indien) skrev 2013-09-12 15:53:13 följande:
    Jag är adopterad från Indien och kom till Sverige när jag var 2 år. Känner igen det du beskriver, men om det har med adoptionen att göra vet jag inte.

    Jag vill ha allting och det genast. Sen när jag väl har fått det jag så vill jag ha något annat.... Så har det varit hela livet, och nu är jag runt 40 år. 

    Jag vill åka till ex Sthlm och när jag väl är där, ja, då vill jag hem igen... 

  • Anonym (samma här)

    Min son är 11 år och är precis så. Han har Asperger.

  • Anonym (mamma)

    Hänger det ihop med Asberger? Hur hanterar ni tjatet och utbrotten?


    Anonym (samma här) skrev 2013-09-12 16:33:22 följande:
    Min son är 11 år och är precis så. Han har Asperger.

Svar på tråden Vår son är aldrig nöjd