Anonym (intresserad) skrev 2013-09-28 14:55:23 följande:
Tråkigt att det blir så mycket påhopp, men det blir ju ofta så i sådana här trådar. Jag råder dig att hoppa över den värsta kritiken. Du får säkert svar då att man får skriva vad man vill och att det är fegt att inte svara, alternativt att det att du inte svarar bevisar att de andra har rätt. Men nu är ju ändå så att det är du som startat tråden för ett visst syfte, inte för att debattera riktigheten i vad ni gjort, utan att svara på relevanta frågor. Om jag skulle starta en tråd för att svara på frågor om att mitt barn har hjärtfel eller astma eller ADHD och folk skulle börja kritisera hur jag kunde vara så dum att jag gav det en diagnos, så är det ju inte mycket idé att bemöt den kritiken. Nu till mina egna frågor. Vi har ett barn som är i en liknande situation, men än så länge bara är fem. Vi har diskuterat med hens förskollärare och kommit fram till att det var bättre att gå kvar ett år till i förskola och sedan fundera på att hoppa över förskoleklassen. De har material i förskolan upp till t.ex. division med fyrsiffriga tal och rest. Nu har de emellertid bytt förskollärare, och vi känner att vi måste ligga på för att det här inte ska glömmas bort, för att hen ska få den stimulans hen behöver och att vi fortsätter diskutera framtiden. Jag funderade lite på hur det var för er i förskolan. Hur gick diskussionen där? Vem tog upp frågan och vilka alternativ diskuterades? Vilken sorts förskola gick ni på (någon särskild inriktning)? Hur var kontakten förskola-skola? Jag undrar också över ert barns personlighet. Jag har själv gjort undersökningar om motivation hos barn (är utbildad inom pedagogik) och tittat bl.a. på högpresterande barn, och tycker att de som tenderar att fara mest illa av dem i skolan är de med en låg inre motivation, de som så att säga nöjer sig. Jag skulle väl inte säga att vårt barn har en särskilt låg inre motivation, men jag tror att det kan finnas en viss risk att hen "nöjer sig" så tillvida att hen inte gör mycket väsen av sig, utan gott och väl kan sitta många dagar med uppgifter som egentligen inte ger så mycket. Därför känner vi att det är ännu viktigare att bevaka lite vad som händer i skolan. Slutligen undrar jag över era egna erfarenheter av skolan (ni föräldrar). Vi har båda erfarenheten att vi "suttit av" alldeles för mycket tid. I mitt fall var jag en sådan som nöjde mig. Jag tog vad jag fick så att säga, gjorde meningslösa, tidsdödande extrauppgifter, lade inte ner mycket tid på skolan och fick högsta betyg. En stor konsekvens av det är att jag aldrig riktigt lärde mig plugga/arbeta för det jag ville ha. Jag fick beröm för saker jag inte gjorde, eftersom det automatiskt antogs att jag jobbade hårt, eftersom jag fick högsta betyg. Samtidigt hade jag själv enorma prestationskrav på mig själv emellanåt. Svårt att beskriva kort, men undrar alltså hur ni hade det i skolan.
Hen har inte gått i Fsk bara Fsk-klass före åk.2. Eftersom hen inte tyckte skolan var rolig och utmanande under perioden i Fsk-klass var det vi föräldrar som tog kontakten med rektorn på vald skola. Under Fsk-klass tiden hade hen tillslut ingen motivation alls på skoltid, men den kom tillbaka i åk.2 då hen upptäckte att man faktiskt kan lära sig saker i skolan. Jag själv har alltid haft lätt för att lära, framförallt i språk. Läste engelska B på gymnasiet på endast tre v. Maken är tvärtom var inte ett dugg intresserad av skolan.
