Skitsnack att båda föräldrarna måste jobba heltid!

Den här då: barnet har barnomsorg heltid men föräldrarna.jobbar deltid. Den är riktigt snygg tycker jag.

ja man va fan spelar det för roll. barnen har det ju bra på dagis. räcker väl om man träffar som ettåring lite på helgen. precis som om den märker nån skillnad ändå.

Vad är då en godkänd standard för att båda ska "få" jobba heltid?
Att man inte äger bil, använder datorn på biblioteket, bor fem pers i en trea, aldrig reser på utlandssemester (eller hotellweekend i Sverige), köper kläder på second hand och dumpstrar? Har ett vänpar som lever så och det funkar ju för dem, så face it- lever man bättre än så när ena eller båda gått ner i tid kan man ju faktiskt jobba ännu mindre!
Så, ts och ni andra som gått ner i tid lever ni som ni lär? Bor ni minimalt och sparar på allt -om inte, varför går ni inte ner ännu mer i tid för att få vara med era barn?
Eller kan det vara så att vi har olika ambitioner i våra liv och att det som är rätt för någon är lyx och onödigt för någon annan?

Samhället behöver människor som jobbar heltid och brinner för sina jobb, annars skulle vi inte ha några företagare, forskare, politiker eller innovatörer på toppnivå. Vi drar alla nytta av framgångarna som skördas av dem vars liv du och andra föraktfullt kallar fattiga.

Jag har för övrigt vänner i många länder, och jag kan tala om att i andra länder tycker de att vi är galna med våra samhällssubventionerade, genuskontrollerade daghem från ett års ålder. I andra länder är det bara ensamma mammor som använder dagis (de får då avgiften betald eller subventionerad av det sociala), samt de värsta karriärkvinnorna (men dessa har vanligen en inneboende nanny och ofta även hushållerska i hemmet). I Tyskland t.ex., ser folk ner på en man som inte kan försörja sin familj själv, utan måste skicka ut sin stackars hustru att städa trappor eller stå i en matbespisning...

Jag kan le lite åt min tyska väninna, när hon klagar över sitt liv. Hon har ett (1) barn som är en bra bit upp i skolåldern nu, men det är ändå självklart att hon ska vara hemmafru fortfarande. Hon klagar över att hon har för få timmar på sig att "sich erholen" (återhämta sig) medan barnet är i skolan. Hon blir "überfordert" (överansträngd), eftersom hennes man inte vill anställa en heltidsanställd tjänarinna. Hon har bara "eine Dame" som kommer och gör grovstädningen, tvätten och strykningen två gånger i veckan, och resten måste hon göra själv! Och så vidare...

Men å andra sidan kanske det är detta som ÄR en normal arbetsbörda för en kvinna och mamma 40+, och vi som är GALNA som sliter ihjäl oss med dubbelarbete..?    

Jag förstår inte heller hur man kan inte kan tycka att alla ska ha samma möjlighet att förverkliga sina yrkes- och livsdrömmar oavsett kön. Som tidigare nämnts behöver det inte heller vara så att man arbetar heltid för att få högre materiell standard, utan det kan också vara så att man gillar sitt jobb väldigt mycket och arbetet är svårt att utföra på deltid.

Och om mannen faller ifrån eller träffar någon annan, vad händer då?
Vem vill anställa en hemmafru utan arbetslivserfarenhet eller gamla kunskaper. Ha ett jobb är ett livslångt lärande.
Nej , kvinnan blir livegen

Fast det FINNS ju massor av kvinnliga läkare, jurister, universitetslärare o.s.v. i Tyskland OCKSÅ. Det är bara det, att man inte pressar dom kvinnor som faktiskt inte VILL, utan som FÖREDRAR kvinnans traditionella ansvarsområden Kinder, Küche, Kirche. Att DU inte kan förstå att det finns kvinnor som föredrar det, betyder inte att de inte finns. Eller att det skulle vara något fel.

Fast det FINNS ju massor av kvinnliga läkare, jurister, universitetslärare o.s.v. i Tyskland OCKSÅ. Det är bara det, att man inte pressar dom kvinnor som faktiskt inte VILL, utan som FÖREDRAR kvinnans traditionella ansvarsområden Kinder, Küche, Kirche. Att DU inte kan förstå att det finns kvinnor som föredrar det, betyder inte att de inte finns. Eller att det skulle vara något fel.

Fast det jag säger är, att HÄR har kvinnor som VILL vara hemma inte DET valet, många gånger. På grund av att alla samhällsystem är ändrade så (sedan 60-talet), att det ska vara mycket lönsamt för kvinnan att arbeta ute och ha barnen på dagis/fritids. (Starkt subventionerad barnomsorg, avskaffande av änkepensionen och mannens underhållsskyldighet till exhustrun, avskaffande av sambeskattningen, bostadsbidrag som är konstruerat så att en familj där den ena är hemma och den andra jobbar, om än med låg lön, inte ska få något...) Det gör att det är svårt för en kvinna att motivera för omgivningen, och i värsta fall även för sin man,  att hon ska vara hemma.

Så kvinnor har svårt att välja både här och där skulle jag säga... Det bästa vore väl om alla fick göra som de ville. Och om samhället lät bli att gå in och styra upp, så att man nästan inte kan välja annat än det kulturmarxistiskt korrekta alternativet... 

Klart man kan välja vad man vill, men man får ju ta konsekvenserna av det.

Så du menar att jag bara behöver köpa halva tröjan då?
Tror du att alla är höginkomsttagare? Eller att billiga lägenheter växer på träd? 

Jag tror inte att tråden handlar om ensamstående eller låginkomsttagare. Det är väl inte så många som ifrågasätter om två icke framgångsrika kulturarbetare jobbar heltid. Eller om en ensamstående gör det. Om man utgår från två st standardlöner istället så blir det mer intressant tycker jag. Jag tycker nog att man i en sådan situation bör ha råd att gå ned några procent i arbetstid.

Jag kan inte avgöra kvaliteten på någons föräldraskap utifrån arbetstid som enda faktor. Dessutom tycker jag att det också beror på barnens ålder. Självklart kan en tonåring också ha behov av tid med sina föräldrar men jag tänker att det gäller främst småbarn. I sådana fall är det inte så många år man kan behöva tumma på ekonomisk bekvämlighet för att få mer tid med barnet.

Bör ha råd skrev jag väl ändå? Man måste inte bara för att man har råd såklart! Min personliga åsikt är att småbarn mår bättre av att gå lite kortare dagar på förskola än fram till 17-18-tiden. Men självklart tror jag det är bättre för hela familjen att barnet blir hämtad av en någorlunda pigg, glad och engagerad förälder kl 18:00 än av en sur, vresig och stressad förälder kl 13:30.