Ett helvete att vara nyckelhålsinkontinent

Vad menas med nykelhålsinkontinent? Alltså just ordet nyckelhål?

Ä

Tror man brukar beskriva det som om att man blir så kissnödig så man inte kan hålla sig när man sätter i nyckeln i låset. Fast man blir nödig tidigare när man NÄSTAN är hemma och sen ökar det exponentiellt närmast ju närmare dörren man kommer. Har ibland haft sån panik att jag vänt ut och in på handväskan i trapphuset när jag inte genast hittat nyckeln i panik. Och ibland händer det att man inte hinner.

Ok, jag har aldrig hört talats om just det.....

Har du inte fått någon hjälp från gyn?

Jag har samma problem 
Har än så länge inte hänt någon större olycka tack vare jag har toaletten precis innan för dörren och toalocket är alltid uppfällt.

ALLTID så fort jag kliver in i hissen hemma blir jag akut kissenödig. Men bara där.. Står oftast och tar av mig jackan och knäpper upp byxorna på väg upp. Ja när ingen annan är där så klart.

Har tyvärr ingen lösning på det...men tror helt klart det är psykiskt.Skönt iaf att höra att det inte bara är jag.

Tänk om hissen fastnar??

Så har jag med det, visste inte att det var någon "diagnos" lixom, trodde mest det handlade om att man slappnar av lite mer, förbereder sig psykiskt på att toaletten är nära osv, och då släpper man mer på musklerna. Alternativt att musklerna blir trötta efter att ha hållt sig i flera timmar, så de börjar bli trötta när man närmar sig hemmet och man låter dem bli det typ.

Betingad reflex skulle jag kalla det för. Jodå, det har hänt många gånger. Men jag försöker förebygga om det går, går på toaletten i god tid etc

Jag brukar kalla det "nyckeln i låset-inkontinent", men det är ju samma sak. :) 

Jag är bara 27 men har lidit av detta i perioder sedan ca 7 år tillbaka. Det brukar bli värre i stressiga perioder. Det värsta som hänt var en gång i höstas, jag hade varit på stan (och druckit massa te på ett café) och promenerade hem. Jag var så kissnödig att jag knappt kunde gå den sista biten, och när jag stod med nyckeln i dörren så bara kom det.. på golvet i trapphuset, och på hallmattan när jag sprang in. Jag sprang rakt i in badrummet som ligger två meter från ytterdörren, ställde mig i duschen och allt bara forsade ut. Sedan stod jag där med nerkissade byxor, skor och golv och bara svor och grät. (Jag tackar gudarna för att jag var ensam!) Det här var dock ett extremfall, oftast har det bara kommit litegrann och det har räckt med ett inkontinesskydd i trosan så har jag klarat mig till toan. 

Jag sökte hjälp för det här hos en gynekolog, och hon lärde mig att allt sitter i huvudet. Man "programmerar" sig till att man inte ska kunna hålla sig när man närmar sig hemmet. Och det GÅR att programmera bort det! Man måste träna på att skifta fokus och tänka att det går. Och när man väl kommit hem ska man INTE gå på toan det första man gör, utan försöka hålla sig ett tag till. Då lär man sig att man faktiskt kan hålla sig längre än man tror, och till slut så kommer det förbättras. 

När jag kissade på mig totalt (det är verkligen enda gången det varit så drastiskt, vill jag tillägga) så var det början av hösten. Nu, 3-4 månader senare, så har jag tränat bort det här så mycket att jag inte behöver inkontinensskydd längre. 

Jag har aldrig upplevt det, men det måste ju sitta i huvudet?? Kan du inte hitta någon strategi och minimera risken genom att dricka minimalt när du är hemifrån, och gå på toaletten det sista du gör innan du börjar hemresan (oavsett om det är på jobbet eller på stan) så borde du rent logiskt kunna intala dig själv att du inte KAN ha så full blåsa att du inte kan hålla dig? Och sedan plocka upp nyckeln i god tid och bära den i handen sista biten. Använda inkontinensskydd så att du kan känna dig tryggare, det kanske funkar lite på samma sätt som sömntabletter kan göra mot insomningssvårigheter, dvs bara vetskapen om att de finns gör att stressen och behovet av dem minskar.

Jag har precis samma. Jag har kissat i byxan i hallen flera gånger. Jag har faktiskt blöja ibland, för säkerhets skull... Det är superjobbigt.