Bor i en liten ort och alla kompisar har nu flyttat där ifrån :( och bor mellan 5 till 50 mil bort! Känner mig så jävla ensam! Visst man kan ju ringa folk men man kan ju inte träffa dom så ofta! Sen jobbar jag bara kvällar och varannan helg! Så snart blir jag deprimerad för jag har nästan ingen att umgås med..... Har ju familjen på orten så dom träffar jag ju! :( Vad ska jag göra?!
Förstår det är jobbigt. Hur gammal är du?
Jag har genom livet fått byta vänner allt eftersom.
De flyttar, jag flyttar, man byter jobb, får familj och så vidare.
Förr när vi bodde och arbetade mer stabilt genom livet så blev det mer naturligt så att vi höll kontakten genom livet.
Vi hade något gemensamt under lång tid.
Jag är inget typexempel - finns säkert många som lyckats bibehålla kontakten över många år och träffas några gånger per år. Men det är svårt att hinna. Barndomsvännerna hör faktiskt aldrig av sig till mig - jag flyttade - men jag brukar ringa dem och försöker hinna hälsa på iland när jag är där även om familjen är mer prio då.
Livet är långt. Du kommer att träffa många människor. Nya människor kommer säkert till orten du bor på också.
Försök tänka på vad DU vill. Gör det och försök lära känna människor som delar samma intresse.
Sitter och kollar på gamla bilder på kompisar som är nåt år gamla! Får väl drömma om dom bra tiderna som har varit.... Finns det ingen som har varit med om något liknade?!
Jag har varit med om det 
och det fixar sig. men är supertrist för det här och nu.
Finns det inte nån chans att bli bekant/kompis med någon jämnårig som bor kvar?
Ja, jag har varit med om det och då var jag också 23-24 när det började. Jag var van att ha massor av tjejkompisar och vara ute och ha kul, så plötsligt hade jag ingen. Alla hade stadgat sig med killar, barn eller flyttat från stan. Tyvärr kan jag inte säga att det kan bli som förut igen. Med åren blir man inte intressant för tjejer om man är singel utan barn. Nya tjejkompisar har jag inte lyckats få tyvärr, så nu umgås jag nästan bara med killar, även om jag saknar tjejpratet. För mig har det varit enklare att få killkompisar som vuxen.
De tips jag har är att börja plugga på högskolan om du inte gjort det. Annars försök skaffa killkompisar eller yngre tjejkompisar. Och umgås med familjen så klart :)
Det känns fortfarande samma som för ett år sen..... Suck!
Ja det är tråkigt, inget är bestående i människors liv längre. Som med så mycket annat verkar livet gå ut på kvantitet snarare än kvalite numera. Hinn med så många bostadsorter, vänner, partners osv som möjligt. Eller så växer man ifrån varann allteftersom man utvecklas åt olika håll. Ofta håller man eller får man ju kontakt med människor som delar ett liknande intresse som t.ex en sport, familjelivet, studerandet eller vad det är. Och dessa saker kan ju förändras och då är det inte alltid relationen håller om man inte går åt samma håll. Relationer byggs oftare på vad du gör än på vem du är. Gör du ingenting, är du ingenting. Så vad har du gjort det senaste året?
carlito ensam ft aleks ----- youtube