• Glad i hågen

    Negativ pappa/morfar

    Jag har börjat ledsna på att mina föräldrar, mest pappa, så ofta "letar skit". Så fort man berättar nåt som i mitt tycke är bra så kommer  det en kommentar om hur svårt eller omöjligt det är.

    Idag svarade jag emot och sa att jamen om man tänker så går ju ingenting, man måste ju ändå försöka. Då blev han stensur och konstaterade att  JAG "hugger" och tror att han har baktankar med allt men det har han minsann inte, hejdå, och så la han på.

    Suck! Under hela min uppväxt har han fått mig att tro att det är mig det är fel på när jag ifrågasätter åsikter som kommer från honom eller mamma, och dom gånger jag har stått på mig har det blivit ett himla liv. Så många gånger biter jag bara ihop för husfridens skull. Men nu när jag har egna barn så köper jag inte det längre och jag vägrar låta honom få mina ungar att tro att det är fel på dom eller att dom inte klarar av det ena och det andra.

    Hur hanterar ni "nedtryckande" eller negativa föräldrar?
     

  • Svar på tråden Negativ pappa/morfar
  • isolande

    Men revolt, anorexi och depression i sena tonåren hanterade jag mina negativa föräldrar..... aldrig var man god nog liksom.

    När jag sedan fattade att livet går ut på att ha skoj, inte att vara föräldrar med idiotvärderingar till lags, började jag leva igen!

Svar på tråden Negativ pappa/morfar