Gravid, lämna missbrukande sambon? Ångest!

Först och främst du måste tala med någon. panikattacker går inte över utan att man får verktyg till hur man bemästrar att INTE få en (väldigt lång process). vart i landet bor du? vilket län eller kommun? du får gärna skriva tillbaka privat så ska jag kolla upp vart du kan vända dig för att sitta framför datorn är inte det du verkar behöva just nu du behöver någon att prata med under helgen. ring mvc på måndag och boka tid till kurator och berätta sanningen för din bm.

Jag bor i Stockholm, hur vågar man ens erkänna detta för någon? Känns som om jag har gjort fel.. Känner mig så totallurad, dum och jag bara gråter konstant nu, får knappt luft..

Hur går det TS? Jag bor.också i sthlm. Har du försökt lindra.ångesten själv? När.man drabbas av panikattacker vill man gärna flytta ut från dom med detsamma men ibland kan man.försöka att vara kvar i känslan.som uppstår. Den kommer öka och sen avta

Jag blev helt plötsligt lugn, oroväckande lugn.. Vet inte ens om jag är arg eller något, vill hellre skratta åt det än gråta. Känns som om jag blev helt psykiskt sjuk?

Just nu vill jag inte ens att han kommer hem, inte idag iaf. Vill inte ha hit honom, vill inte ens tänka tanken på att han är här hemma påverkad av någon drog!! Känns så förbannat läskigt..

0851801900 de har dygnet runt telefon men jag vet inte om det bara är för patienter eller för allmänhet. i vilket fall det är en bra början även om det känns jobbigt. ja där kan jag faktiskt inte ge bra råd. det är inte du som felat utan pappan försök börja just där. du har inte gjort fel han har gjort fel. det missbrukare är bäst på är att lura folk du är inte ensam om situationen. i värsta fall kan du ringa 112 och be om att få tala med jourhavande kompis (vet inte din ålder). någonstans måste förändringen ske du har satt ner foten du inser och vill agera. precis som en mamma ska vara. detta är inte ditt fel. aldrig någonsin.

Har du hört nåt från din sambo TS? Kan inte föreställa mig vad detr du går igeom men.det är inte så.konstigt att du har en massa olika känslor.

Låter som min bror på pricken. Hans tjej fattade ingenting och när bebisen kom insåg hon att han höll på både att röka hasch och med amfetamin, plus fest varje helg och spela på nätet. Förövrigt skitsnäll. Men många sömnlösa nätter, oro, bråk, hans ångest osv. Ett; Drogerna har makten om honom, även om han inte vill. Han älskar nog dig och erst barn mest i världen, men drogerna har makten inte han själv. Det är lätt att säga till honom att sluta om han älskar dig, men det har inget med hans kärlek att göra, glöm inte det. Min svägerska fick slita, och det har verkligen varit skit ibland, han försökte sluta och fick några återfall, låg med en annan osv. Men mellan dessa perioder var det ganska bra, hon blev gravid igen och han ansträngde sig mer och mer och hon tvingade honom att ringa missbruksenheten på vårdcentralen för att få hjälp. Han gick dit, hoppade av, började om osv. Det har varit en lååååång resa, nu är han drogfri, efter fem jävla år. Men nu har de tre barn under fem år, båda jobbar och har det upp och ner som alla andra. Hon har viljat gå flera gånger, och jag har gett henne mitt stöd, men i och med att hon varit öppen om skiten har jag också kunnat stötta de nätter när han "somnat" borta hos kompisar - när han i själva verket tagit droger och skämts för att komma hem. Jag har hjälpt henne ställa krav, och bara funnits där. Jag kan inte säga vad du ska göra, men tycker du ska ringa hans mamma. Säg som det är, lägg korten på borden. Så vet han att fler vet, och skäms inte, aldrig, för detta är mänskligt. Kram.

Jag är mellan 25-30 år.. Ja jag har verkligen insett det och det är verkligen inte såhär jag vill leva resten av mitt liv, med en partner som undanhåller droger ifrån mig.. Vi hade ju planerat att köpa hus nu, pratat om syskon i framtiden och allt har ändå vart så bra.. Åååh det känns som en levande mardröm ;(

Nej ingenting.. dock har jag ringt honom och han har då klickat bort mig.. Vill bara somna och vakna upp och allt ska va som vanligt! Känns som om jag inte var gravid nu skulle jag göra slut och bryta allt, men det är ju inte lätt när vi väntar ett efterlängtat älskat barn :'(

Hej ts,

Oerhört tråkigt att läsa om din situation, du har inte gjort något fel och du har ingenting att skämmas för.
Lägg ingen skuld på dig själv.

Jag har själv levt med en man som missbrukade och flertal vänner med missbruk.

Detta är mina teorier och åsikter, ingenting som är 100 % säkert så du vet.

Din sambo önskar nog att han bara kunde sluta helt tvärt, utbrotten m.m kan bero på abstinens och när man har abstinens så tänker man inte klart för fem öre.

Det jag rekommenderar dig att göra är att tänka på detta,
OM han bestämmer sig för att sluta, kommer du orkar med hans abstinens, eventuella återfall och fler lögner? Kommer du våga lita på honom igen eller kommer du misstänka att han tagit droger såfort ni varit i från varandra? Om detta inte känns som ett alternativ så tycker jag du borde lämna honom, låta honom reparera sitt egna liv, om han ens vill det och att du får leva i lugn och ro med ert barn utan att behöva oroa dig inför honom.

Kanske låter det hårt, men bara du kan välja vad du vill ha i ditt liv och vad du orkar med. Jag finns här om det är något! Kram