Vad skulle ni ha gjort? Alla tips o råd är välkomna!

Ja, det kan jag förstå! Vi hoppas att du inte ska drabbas av några fler mf nu! Håller tummarna.

ja, varje gravidititet verkar vara väldigt individuell. Minns att jag mådde illa lite, men det var lite senare in i graviditeten samt svullna ömma bröst. Inget har kommit nu iaf.

Spänner över min livmoder också, särskilt när jag reser mig för häftigt upp från sittande läge, då kan det liksom sticka till - som håll nästan... Hihi, har sluppit gå upp o kissa om nätterna just nu. Men väntar bara på att det ska börjas snart här. Tror det är mkt både och det där med kisseriet :)

Japp, åkte hem till mamma i fredags och överraskade henne. Hon blev jätteglad men påtalade åter igen att jag inte kan planera framtiden utan får ta en dag i taget. Men hon hoppas givetvis att alls ska gå bra. Ååå, hoppas allt ska gå bra så att du får berätta! Ja, låt dem bara svischa förbi! Så kul att vi ska göra denna resa tillsammans!

Kram

Det låter vettigt att ta en dag i taget. Så gör vi också. Men det är svårt att hålla i alla känslor, man vill ju så gärna att allt ska gå bra så att man får börja "fantisera" lite om framtiden... :) Men just nu är de verkligen en dag i sänder.

Idag har det varit lite lugnare med spänningarna. Men det är väl kanske lite dag till dag..

Ska du göra något tidigt ul?

Japp, tror det blir bäst att göra det :) Imorgon har det gått en vecka sedan jag fick veta att jag är gravid :) Ett steg längre fram

Hur reagerade din sambo? :)

Ja, det kommer säker komma och gå det där. Hade en del känningar och stickningar igår, men idag har jag inte haft nått alls. Brösten var ganska tunga igår när jag gick och la mig, men inte spända eller ömma.

Jag och mamma har bestämt att om jag inte får några bruna flytningar till v 9 så ska vi göra ett UL på mammas jobb då, och sen ca 1 gång i veckan fram till UL i v 18. Själv då? hur vill du göra? hann du få kontakt med någon bm innan första mf eller ska du kontakta gyn för att checka läget lite tidigare?

Eftersom jag har hjärtfel så kommer jag att få gå på massa andra tråkiga undersökningar pga graviditeten...=/ men men, det är ju för vår skull så det är bara att bita ihop :)

Woho, grattis till dig! :) Jag får vänta ett par dagar till, till dess..

Sambon blev såklart väldigt glad men han har sagt att han inte förväntar sig något förrän september månad är förbi, sen kan vi bli mer förväntansfulla. 
Jag tror han ha velat ha barn ett tag så han håller nog tummarna att det går vägen, men han är inte alls pushig så det är skönt. Han är ett mkt bra stöd och frågar hur det känns och stöttar en.. 

Eftersom vi har drygt 1,5 h till närmaste gynmotagning så kommer vi nog inte göra nått tidigt ul om allt verkar normalt.. 
Jag tror jag ska vänta till v 8-10 innan jag ringer för inskrivningssamtal. 

Så går du in i vecka 6 imorgon? :) Måste vara väldigt skönt för dig att ha en mamma som är barnmorska.. Ger säkert ett otroligt stöd. :)

Sååå ledsen. Började blöda lite smått i morse... Har ringt gynmottagningen. Får se vad dom säger....

Men nej! Hur har det gått Jennie? *kramar*

Jadu, verkar ju inte allt för lovande. Har haft en sparsam blödning. Mkt mindre än mens, just nu endast bruna flytningar, inga klumpar alls.

Men tog ett gravtest i fredags som visade svagare om ens nått alls... Så verkar ju som att hcg är påväg bort.. Konstigt att jag inte haft speciellt ont eller några klumpar eller slemhinnor. Så det finns ju kvar inne även om det inte "lever"...

Ska ringa gyn imorgon och be om ett vul så att kroppen kan få hjälp att stöta bort det som är kvar. 

Om det inte hade varit för mitt sjunkande hcg så hade man ju kanske kunnat ha lite hopp kvar... Men just nu känns allt bara piss och elände. Var tvungen att stanna hemma från jobbet i fredags, inte pga smärtor utan för att man var helt knäckt.... Nu har jag börjat acceptera det som har hänt.

Men sist jag fick mf så blödde jag väääldrgt mkt i 1 dag, klumpar, slemhinnor och tjock blod liksom rann ur.  + en jävulsk smärta.
Nu har det mest varit när jag har gått på toa, lite ljusare blod blandat med typ flytningar om du förstår...

Snacka att detta är en känslomässig bergochdal bana........

Åh nej... finner inga ord. Jättetråkig att läsa. 

Hur har det gått? Har det kommit mer? Har du fått kontakt med gyn? Ja, precis, det kan jag förstå. Om hoppet. Ja, det är ju klart du känner så! Det är så trist att du ska behöva drabbas igen! Jag kommer också få stanna hemma om det händer. Första dagen är alltid värst, sedan börjar man kunna bearbeta. Även om det är jävlig surt.

Låter ju som det är annorlunda denna gång. Hoppas gyn kan hjälpa dig, om det är så att det är ditt 3:e mf. Då får de ju se vad som är, så du ev kan få hjälp.

Visst är det en bergodalbana! Kan inte föreställa mig att behöva genom gå detta ännu en gång. Så orättvist!

Har du folk omkring dig som kan stötta?

MASSOR AV KRAMAR!! 

Hej hej.
Bara att acceptera mitt 2a missfall.. Nåja, fick komma till gyn i måndags. Hade en bra läkare, han försökte förklara hur vanligt det är, speciellt när det är så tidigt.
Fanns inga rester kvar alls, så det måste ha varit ett mkt tidigt mf.
Slemhinnan var knappt 2 mm så den såg bra ut, han kollade igenom äggledare och äggstockar och sa att det var bara att "träna" vidare...
Ingen större tröst, men skönt att allt verkade ok iaf. Sist var det ju en betydligt mer komplicerad historia...
Försökte fråga hur man skulle gå vidare om det blir ett tredje, men han menade på att chansen är stor att det blir en lyckad graviditet så man ska inte börja gräva i det allt för mkt redan...

Nånå, hoppas allt är väl med dig. =) 

Jag hoppas min kropp kommer ikapp och är mottaglig snart igen.

Jättetråkigt att höra =/ Verkligen trist att du skulle behöva råka ut för detta ännu en gång! Vad skönt att läsa att läkaren var bra iaf! Finns inget värre än osympatiska läkare. 

Oj, ja det verkar ju ha varit väldigt tidigt! Nej, visst är det ingen tröst, även om andra försöker intala en det. Efter ett tag när man har accepterat det som har hänt så är det lättare att tänka framåt, men inte när man är mitt uppe i det.

Då får vi hoppas att du ska slippa genomgå ett tredje! Det är nog ganska ovanligt att man får mf tre gånger på raken. 

Allt bra här, allt verkar ok just nu iaf! Men tar det lugnt, man vet ju aldrig.

Ja det hoppas vi, du kanske t.o.m. får lättare att bli gravid direkt efteråt (om det är vad ni tänker)? Eller tyckte läkaren att ni skulle vänta?

Massor av kramar, tänkt på dig i flera dagar! Är med dig hela vägen genom detta och mot nytt plus!