Junibebisar 2014
Hur håller ni era barn svala i värmen? Jag har en pojke på 3,5 veckor och han lider verkligen, är trött och grinig och vill ibland inte äta... 
Inlägg från: Sansa Snark
|
-
-
Min pojke sover också helt olika från dag till dag. Tror det är så det är med små, vissa går som klockan, andra ändrar sig från dag till dag. Läste nånstans att rutiner för så här små mest är till för föräldrarna, för så små barn kan man inte "lära" nånting.
-
Vi fick tips från bvc att blanda en tesked rapsolja i ersättning två gånger per dag. Ska hjälpa om de är hårda i magen.Berran skrev 2014-08-03 13:42:46 följande:
Är det någon som ger sin lilla ersättning varvat med amning? Har testat både Semper, de flesta från NAN och senast köpte jag en från Apoteket, utan mjölk! Men inget funkar och nu kämpar vi med bajs för fullt! Någon som har tips? :)
-
Vill inte starta en debatt om vacciner här, men tänk på att sjukdomarna de skyddar mot är betydligt värre och och riskerna större att drabbas, än biverkningar av vaccin.
-
Åh, jag tycker också det är jobbigt!
Häromdagen blev jag tvungen att bara lägga ner pojken i hans säng en stund, fast han var grinig, så att jag kunde få i mig lite frukost. Då var klockan halv tolv och vi hade varit uppe sen åtta. -
Ja! Och även det där att man ska njuta av graviditeten. Vissa kanske gör det, men jag tyckte mest det var jobbigt.Axo skrev 2014-08-07 11:55:58 följande:Det är ju lite konstigt det där att man måste njuta av spädbarnstiden. Jag har svårt att tänka mig att det inte finns någon som inte tycker det är jobbigt med bebisar. Visst att det inte är jobbigt hela tiden, men oftast så är det ju det.
-
Apropå andra människor, fick min första uppfostrande kommentar av en främling igår.
Jag satt på en uteservering och matade bebisen. En tant går förbi långsamt, tittar och tittar. Det är ju många som är nyfikna på lillen så jag skulle precis börja det vanliga "sex veckor på torsdag, det är en pojke" och så vidare. Då säger hon plötsligt "Jag hoppas du har solskyddsfaktor på den där". Jag blev lite paff och sa typ "vi är mest i skuggan, och klockan är ganska mycket" (solen är inte så stark). Sen klagade hon på att han hade för lite kläder på sig... det var fortfarande minst 25 grader varmt så jag påpekade att om han skulle ha kläder skulle han nog svettas ihjäl. Då sa hon att "på min tid skulle man ha mössa på dem i alla fall": Jag svarade att jag ändå tyckte att det var för varmt för det, och vi sitter ju bara i skuggan. Hon avslutade med "Jag säger ju inte det här för att jag är bättre än du. Jag vill bara säga till". Jag tror jag bara sa okej och tittade demonstrativt ner mot min bebis och min tidning. WTF liksom?
-
Jag har "vanlig" reumatism, (alltså autoimmun) och får ofta tips om att äta mer zink och d-vitamin för det har hjälpt folk med amningsreumatism. Annars tror jag vanliga kosttillskott för ammande från typ apoteket är bra.rosii skrev 2014-08-11 20:13:43 följande:
Nä, jag har faktiskt funderat på om nå vitaminer skulle kunna hjälpa mot ledvärk. Några tips på vitaminer?
-
Beräkningar från ultraljud är inte så supersäkra som folk (inräknat vårdpersonal) tror. Bäst uppskattning på hur långt gången graviditeten är får man vid vecka 6-8 typ, därefter ökar felmarginalen mer och mer så jag tror inte du har varit med om någon jungfrufödselBlippBlopp skrev 2014-08-11 14:59:40 följande:
Det här blir jag inte riktigt klok på..
Jag har funderat hela dagen på när egentligen sonen funnits till i ett år (räknat då från när han blev till.) Och enligt RUL skulle han ha blivit till två dagar INNAN mitt MF.. Det verkar inte så troligtvis..
Men enligt tidigt UL i v10 blev han till 3 dagar efter MF.. Men vi hade sex 7 och 12 dagar efter.. Spelar väll egentligen inte så stor roll men hade varit kul och veta.
Vet ni vilken dag era bebisar blev till?
Och är det någon som vet när man får mens igen?? Har inte ammat på fyra veckor nu.
-
Usch, jag det låter verkligen som en jobbig situation.Kela1981 skrev 2014-08-12 18:39:23 följande:
Så sitter jag här kvällen innan sambon, pga familjekris, åker till Kina i 10 dagar :(
Känns sådär får jag nog säga. Bebis är två månader och jag känner att jag precis börjat vänja mig lite vid rollen som mamma men är ändå fortfarande sjukt osäker ibland och att jag nu ska vara helt själv skrämmer livet ur mig. Jag har såklart vänner och familj runt om men när dagen är slut så är jag ändå själv och har ingen annan att lita till.
Det är heller inte roligare för honom som tvingas åka fast att han inte vill lämna oss så jag försöker ändå att inte visa min oro för honom så att det blir ännu värre när han ska åka. Men jag kommer att lipa ögonen ur mig när vi säger hej då i morgon förmiddag.
Jag som aldrig har varit särskilt blödig när det gäller sånt här innan. Känner inte igen mig själv, det är ett som är säkert.
Kanske hjälper det mig i min mammaroll att han är borta och jag måste hantera allt själv och sen kanske komma starkare ur det? Om 10 dagar vet jag....men fy vad det känns jobbigt nu :(
Jag tänker också frysmat, glass, en bra tv-serie och umgås med andra på dagarna så att du inte känner dig för isolerad. Kram till dig!
