• Anonym (ajaj)

    Gallkramp

    Jag har i ca två månaders tid haft ont dagligen på höger sida vid gallblåsan och levern. Jag har varit hos läkare två ggr och även gjort ultraljud av buken (lever, gallblåsa, njurar, urinvägar, urinblåsa, gallgångar). Allt ser tipp topp ut tydligen! Problemet är att jag fortfarande har ont dagligen. Ibland skitont, ibland molande. Det kan ömma när jag rör mig och vrider på mig likaväl som när jag ligger helt stilla.

    Vid sista läkarbesöket sa läkaren att jag nog hade gallkramp, alltså gallstensanfall utan gallsten. Och han sa att det var ovanligt och gav mig papaverin mot kramperna. Jag hittar absolut ingen info om gallkramp och papaverin hjälper inte. Ska jag helt enkelt lita på att läkarens diagnos stämmer? Någon mer som haft det här?

    Jag har börjat fundera på om det överhuvudtaget är gallblåsan som spökar. Men vad skulle det annars vara? Läkaren sa att det ju är synd att operera bort någonting som är friskt och det kan jag ju hålla med om, men ska jag ha det så här hur länge som helst?

  • Svar på tråden Gallkramp
  • DiYa

    Jag har samma problem, men jag har inte fått någon diagnos ännu. Jag har haft mina problem i snart 13 år utan att någon medicin hjälper.

    Ett tag trodde läkarna att det är något som kallas för skleroserande kolangit, men eftersom jag inte har någon inflammation i tarmarna så har de i princip kunna utesluta det, dock hittade de ojämna levertapper och ärrbildning på dem, vilket är ett stort tecken på just den diagnosen. Detta kunde de se via magnetröntgen som inte syntes via andra röntgenmetoder! Så ett tips är att be om magnetröntgen!

    Jag har inte ont hela tiden som det verkar som du har, utan jag får ont i skov. Mellan 3-12 ggr/året, men när jag väl får mina "anfall" kan jag varken gå, prata, äta, gå på toa eller sova under 2-5 dagar. Nattetid är värst, har ingen aning om varför, kan ha att göra med att magen inte blir tillräckligt stimulerad när man försöker vara stilla.

    Mot dessa anfall har jag fått när jag är på sjukhuset intravenöst smärtstillande, nu kommer tyvärr inte ihåg vad det heter, men det ska vara något voltaren-liknande fast något starkare. Utskrivet har jag fått stolpiller och kramplösande (papaverin), jag upplever dock inte att dessa hjälper utan jag får "rida ut" mina smärtor.

    Däremot hjälper Papaverin om jag har "aningar" innan jag får Mina anfall, om Jag tar de i tid kan anfallen utebli helt, men det är inte alltid jag känner att anfallen är på gång och då är de inte till någon nytta.

    Tyvärr finns det ju mycket saker kring magen som kan vara knasigt och det är även svårt för de bästa läkarna att hitta svar. Jag är under utredning på ett av Sveriges bästa sjukhus, Ersta diakoni i Stockholm, och de tar seriöst på mitt fall, men verkar ändå inte hitta något.

    Senast upp är att jag har trögflytande vätska i gallan (alltså ej gallsten men inte heller normalt)

    Men de vill ej utesluta fel på levertapper/levergångar/gallgångar/lever

    Och Därför vågar de ej behandla ordentligt (så som att ta bort gallan) eftersom de inte tydligt ser vad det är för fel på mig.

    Men summa sumarum: om du fortfarande upplever dessa smärtor, ge inte upp! Kontakta specialister och be tex om magnetröntgen, gastroskopi eller koloskopi (jag har gjort dessa tre) eller en leverdiapsi.

    Jag har många gånger känt mig fånig och missförstådd av många läkare innan jag hittade rätt (som sagt jag har haft dessa smärtor i 13 år, och det blir bara värre) , jag har blivit utredd i ca 1 år nu, så jag har gått med smärtor i ca 11-12 år innan någon läkare riktig tog mig på allvar.

    Som sagt, Många gånger har jag inte blivit tagen på allvar för Mina smärtor och läkare har diagnostiserat det som magkatarr och gett mig omeprazol vilket har varit vansinne! Förstå gången jag upplevde smärtorna var jag 11 år två år senare hittade de via gastroskopi ärrbildning i magsäcken, detta följdes tyvärr in upp vidare och sedan blev jag runtskickad så fort jag fick ont.

    Min smärta är precis under revbenen på höger sida, den strålar ut mot lungan på ryggen upp mot skulderbladet och ner mot njurarna. På framsidan går smärtan ner mot livmodern ungefär. Det gör fruktansvärt ont att ta på utsidan av detta område när jag väl får ont, det är svårt att förklara men det är som ett färskt blåmärke eller att det är som om någon klämmer och drar ihop alla organ på min högra sida inom detta område.

    Att andas in stora andetag gör väldigt ont under dessa anfall då det känns som om någon trycker ihop området som smärtar mest.

    När jag inte har ont lever jag som vilken människa som helst. Jag upplever inte att det är viss mat eller dryck som triggar igång mina anfall, vilket gör det svårt att förstå när och varför jag får ont. Stress är inte heller något som verkar påverka smärtorna.

Svar på tråden Gallkramp