Svenskt utseende
Varför är jag så besatt vid tanken på att mina barn ska se svenska ut? Det har gått så långt nu att det har blivit ett verkligt problem för mig.
Jag har varit i en relation med en underbar man i flera år och vi har båda så smått börjat fundera på att skaffa barn ihop, gärna inom den närmaste framtiden. Förhållandet är fantastiskt på alla sätt och vis och vi älskar varandra.
Något som jag dock hänger upp mig på är att han inte är helsvensk. Han har en svensk, blond och blåögd mamma men en svarthårig, brunögd sydamerikansk (brasiliansk) pappa. Han är själv åt det mörkare hållet.
Jag själv är ljus, har gröna ögon och hela min familj ser i princip likadan ut. Framförallt min pappa var väldigt blond och blåögd och jag önskar så mycket att min eventuella framtida son eller dotter ska likna honom. Han dog när jag var en liten flicka bara och jag har väl på något sätt haft honom sittande på en piedestal hela livet. Jag vill så gärna föra vidare hans gener så att de ska vara synliga i mina barn. Det känns jätteviktigt för mig.
Hur kommer jag över detta?? 
Därför att det ligger något i det mr me skriver. Det gäller alltså inte bara ljusa personer. Även många mörka resonerar på samma sätt. Man vill ha barn som liknar en själv helt enkelt, eller den egna familjen / släkten. Det betyder inte att det är det viktigaste av allt, eller att det är något FEL med "blandade" barn. Så för gudarnas skull, blanda inte ihop detta med rasism ännu en gång. TS resonerar på samma sätt och har även i viss mån valt partner efter det, även om hon inte tycks vara medveten om det själv. Hon är ljus och hennes partner halvmörk. Med all sannolikhet kommer deras barn då bli relativt ljusa. När det gäller det, behöver TS alltså inte oroa sig. Problemet är att hon har en hang up på att barnet ska likna hennes pappa. Det är DET hon måste jobba med, för även om hon träffade en rågblond kille är det givetvis inte säkert att barnet skulle bli lik sin morfar.