Jag vill bara ha ett barn!!!

Det låter underbart med bara ett barn. Jag har 5 och kan tänka mig ett till (men det blir inte fler, man ska ha tid med barnen också) men kan ibland vara avundsjuk på de som bara har ett barn. Så enkelt allt blir. Och så billigt.

Så länge ni finns där för barnet och inte skämmer bort med annat än er tid och kärlek kommer barnet få det bra.

Eller så ångrar ni er och skaffar en tvåa om 4 år. Det går bra det också. Så länge barnen är älskade och föräldrarna engagerade brukar det bli bra.

Och lycklig kan man bara vara om man har det så som du tycker lycka är?

Jag har bott i hus. Det var hemskt och jag vill aldrig bo så igen. Nu bor vi i lägenhet och är lyckliga. Barnen är också lyckliga. De kan självständigt ta sig dit de vill och har troligen Sveriges bästa utbud av allt från fritidsaktiviteter till kultur och restauranger. Det är lycka för oss.

Jag antar att du menar väl men det är provocerande och faktiskt elakt av dig att sitta och "tycka synd om" folk som inte lever enligt ditt mått på lycka.

Att fundera över och att tycka synd om är två helt skilda saker. Det känns dock som du nu försöker ändra och slingra dig ur en situation där du uppenbarligen uttryckte dig plumpt och överlägset och det är ju bra att du själv känner det i så fall.

Annars måste jag beundra dig för att du får tiden att räcka till för att orka bry dig så mycket om hur andra har det och sedan hitta på saker att tycka synd om eftersom det bara är ur ditt eget perspektiv. Hoppas det inte är något du låter gå ut över dina barn för DÅ är det faktiskt några det ÄR synd om. Dina barn, som måste leva någon annans liv för att vara "lyckliga".

Jag tänker också på saker hela tiden, aktivt. Däremot gör jag inte som den du citerat - sitter och TYCKER SYND OM folk som inte resonerar som hon.

Hahaha, som fan läser bibeln.

Nu får du nog backa lite och läsa om, det var inte så Natlucien skrev.