Förstahandskontrakt i "otryggt" område?

Om du är en svensk kvinna skulle jag, om jag var du, ha valt alternativ 2.

Nu är jag inte det, jag bor redan i ett ghetto (Sveriges förmodligen värsta/största) och hur mycket jag än önskar att jag bodde i ett område där det bor fler svenskar så hade jag inte bytt ned mig till en lägenhet på 28 kvadrat. Aldrig!

Jag hade valt nr 2. Jag hade inte flyttat till ett område som verkade otryggt, om det kunde undvikas.

Visst är det skönt med ett förstahandskontrakt, men du ska kunna trivas där också. Annars är ett förstahandskontrakt egentligen inte mycket värt, bortsett från att man har tak över huvudet.

"Mindre bra" områden behöver visserligen inte alls vara så dåliga som ryktet säger, men det du beskriver låter INTE trevligt. Jag har en kompis som bodde i ett liknande område. Hon stod ut ett halvår. Jag vill inte skrämma dig, men hon råkade ut för flera obehagliga incidenter. Är du kvinna, "ser svensk ut" och bor ensam, sticker du ut i ett sånt område. "Alla" lägger märke till dig. Helt sjukt egentligen, i Sverige...

Kan tillägga att jag själv har bott bara några km därifrån. Också ett "halvsunkigt" område. Dock mer blandad befolkning. Jag hade aldrig några problem. Trevliga grannar, grillfester på gården som alla blev bjudna till, inte mycket stök och bråk... (Mest barnfamiljer). Lummigt och fint... Trots "dåligt rykte". (Eller i alla fall lite halvdåligt). Så det beror mycket på vilka som bor där.

Hur är hyrorna. Jag hade valt billigt och nära jobbet och sen sökt mig vidare.

Tack för era svar!

Det lutar åt nr 2, även om det vore skönt med första hand...Men för några veckor sen var det även skottlossning i det området. Känner ett (svenskt) par som bor där, det bor en del andra svenskar där men inte många. Deras barn går på dagis där och det funkar bra, men de ska flytta när den äldsta börjar skolan. Pga språket, skottlossningen mm...

Jag har inget emot att bo litet tills vidare. Hyrorna är relativt höga men inte skyhöga. Jag har bra lön så jag har råd utan problem.

Självfallet ska du välja nummer 2

Jaha, och? Skulle det vara något speciellt?

Skottlossning har jag inte så mycket problem med, men de där jävla bomberna som exploderar nu och då börjar gå mig på nerverna. Det stör nattsömnen...



Bilbränderna har lugnat ned sig lite däremot. Det är skönt att slippa få sovrummet fullt av brandrök.

Jag har bott i ett område som ditt 1a alternativ, för att jag så gärna ville ha ett förstahands kontrakt för att känna mig "trygg" (Ha!)
Det var hemskt och jag sov jättedåligt och kände mig hämmad av att inte våga vara ute på kvällarna och behöva gå hem från busshållplatsen när det var mörkt osv.. 
INGET att rekommendera! (Hade även 2 inbrott samt att alla mina kläder blev stulna från tvättstugan, som jag hade LÅST).

Däremot var det en bra språngbräda för att kunna byta bostad med någon! Jag hade en stor tvåa i ett dåligt område som jag bytte med ett par som ville flytta till större, så jag fick deras mindre lägenhet i ett bättre område. (Finns massa bra sidor för bostadsbyte). 

Svårvalt TS! 

Om du tar alternativ 2, hur ser möjligheterna ut för dig att få ett förstahands kontrakt i något annat område under det här året du bor där? 

Själv anser jag att det inte finns några otrygga områden. Däremot finns det otrygga människor. 

Närhet till jobbet, storlek på lägenheten och lägenhetens allmänna skick avgör mest för mig. Mao hade jag antagligen valt ettan.

Vad hade du valt om du varit tjej då?

Jag var i din sits och valde ettan. Bodde där i ett år, innan jag fick nog och flydde till en andrahandslägenhet. Under det året var det skottlossningar, uppgörelser, anlagda bränder, rån, uppeldade bilar, inbrott o.s.v. o.s.v. Kände mig inte ens trygg inne i min lägenhet. De sliskiga männen som stötte på en i tunnelbanestationen och som sedan skrev "jävla svennehora" när man försökte komma ifrån, usch.

Välj tvåan! På ett år hittar du kanske en bättre lägenhet. Lugnet är värt pendlingsavståndet, lätt.