Hur förhålla sig till denna människa?

Personen är som en val i en fågelbur. Helt felplacerad på så många sätt. Det personen själv inte inser är att HON är den som ibland måste bjuda till.
Man bjuder in till samtal, till middagar, till högtider och hälsar på. Personen själv kommer mer än ofta minst 30 minuter efter utsatt tid. Tackar aldrig för något och förväntar sig full service. Äter med god aptit men aldrig nämner hon att maten var god, vinet var gott eller något som de flesta ändå drar upp.
Hon är den som är tyst när alla andra samtalar. Och givetvis ger man upp i sina försök att få en åsikt, kommentar eller vad som i samtalet. Då man alltid möts av ett "Vadå?" eller bara tystnad.
Inget ska pratas om. Känslor?! Nej dom ska man inte prata om, det bästa är att gräva ner dom i en låda och djupt in i skogen. Det är väl onödigt att dra upp sånt? Blir ju bara bråk/jobbigt då. Nej, vi pratar inte om det. Tystnad.

Hon är oerhört nonchalant mot alla. Folk i allmänhet är tydligen korkade och tänker helt fel gällande det mesta. Men hon har alltid rätt. Och oj om hon skulle bli "satt på plats" då förvrängs det, skjuts sarkastiska kommentarer och fnyser lite samtidigt som en iskall blick ges. Sedan är personen hennes hatobjekt nummer 1 resten av livet. Finns nog många på första platsen numera.

Hon har inga vänner. Endast lite få bekanta som hon fått på köpet pga sin make.
Hon har en kroppshållning som man ryggar tillbaks när man ser. Händerna i sidorna och snett lutad bakåt, magen väller frami den allt för korta tröjan. Förstår inte alls varför inte barnbarnen flockas runt henne. Vadå, ska JAG behöva sätta mig ner för att få kontakt med 1 åringen. Varför det? Pfft.

Personen lyckas dock ibland att uppföra sig. Visar gärna utåt att hon är den mest omtänksamma mormor/farmor/mamma/fru/syster som finns. Men nej, det är ett spel. Ett spel för att verka fullt normal. När sanningen är att hon kunde inte bry sig mindre.
Och det vore väl okej, om det inte vore för sakens skull att hon mer än gärna tycker så ofantligt synd om sig själv hela tiden. Och gör allt för att skuldbelägga andra för att inte alla andra uppvaktar henne, ringer henne, eller köper den rätta presenten till henne. Dyrt ska det va. Gärna kvittot också så man kan byta.
Att hon själv ger bort ett hopplock av vad hon har hemma alt fyndar på loppis spelar liksom ingen roll.
Hon själv ska ha det bästa.

Förhållningssätt till denna underbara människa önskas. Jag kan för mitt liv inte förstå mig på henne. Vad är det för fel på människan?! :-O