Vår 3 åring knäcker oss!

vägrar hon ha stövlar, ja då får hon väl bli blöt om fötterna då.
kladdar hon med maten, då får hon gå från bordet.
river hon ned saker på golvet så får hon en timeout och lyssnar hon inte så åker en leksak bort.
vägrar hon att klä på sig så får hon gå till dagis i pyjamas.
om hon vägrar sova på kvällen, jaha men låt henne sitta i hennes säng då, men det är sängen som gäller.
slänger hon sig på golvet, ge henne timeout för hennes uppförande.
pratar hon som en bebis, så behandla henne som en bebis.

Jag avskyr ordet time out. Prata hjälper mycket bättre!

prata fungerar inte alltid.

Tack och lov att den ungen inte är min, jag hade gjort mig olycklig på henne!

Verkar det som att det hjälper att prata med detta barnet?

Hos oss handlar inte time-out om att bli ignorerad eller utestängd. Här handlar det helt enkelt om att man sitter på utvald plats för att lugna sig/tänka på vad man gjort. Det är helt ok att prata om detta och man blir hela tiden sedd, men man sitter kvar!

Testar ganska mycket låter det som (vilket säkert är helt normalt) konsekvent är väl det viktigaste! Klart hon inte ska gå i pyjamas till förskolan.. Förberedelse i vissa fall kanske hjälper? Eftersom att en treåring inte har ett utvecklat konsekvens-tänk så kanske det är bra att visa att det blir konsekvenser av hennes handlingar såsom ingen efterrätt, ingen tv osv.. Och förklara varför du gör som du gör.. Svår ålder det där!

Vår 3,5-åring har haft en lång period av att prata och gå som en bebis. Nu har jag det faktiskt lagt sig men under våren och försommaren blev man så less på det. Men det kom i samband med blöjavslut så det var väl någon reaktion på det.

Och ja, 3-åringar driver en till vansinne många gånger, allt är fel, vad man än gör. Vi väljer våra strider stenhårt, det har väl varit vår metod. 

Provat att ge henne lite mer ansvar hemma? Typ lägga upp sin egen mat, välja kläder till dagis dagen innan själv å lite sånt? Känna sig stor kan ibland fungera toppen när de trottsar massa.

Vi har treåring nu och hjälp vad jag känner igen mig.

Det vi har gjort, som vi även gjort med våra två äldre barn, är att minimera konflikterna. Visst, barn ska lära sig vissa saker men man behöver inte göra det när det är som kämpigast. Att öva på att klä på sig kan man göra när man inte har bråttom och gärna om man är på väg ut på något roligt, " skynda dig att ta på skorna så går vi och köper lördagsgodis" är ett exempel. Eller helt enkelt vänta med det ett par veckor och testa igen. Och plocka bort allt som kan rivas ner så slipper ni bråka om det. 

For the record så har våra barn blivit artiga, vettiga människor som vet hur man beter sig i olika sammanhang. Och de har lärt sig klä på sig själva trots att vi inte övade på just det under trotsperioden. :)

Gör något trevligt med tösen 10 minuter per dag, då ni behöver bryta allt gnäll och stridande. Det kan vara att finnas med i hennes rum när hon leker, läsa en bok eller vad som just passar ert barn. BERÖM allt önskvärt beteende om det så är att hon sitter still en minut eller vad ni nu behöver jobba med i första hand. Välj era strider och prioritera det viktigaste.

Att hon går till förskolan i pyjamas är ju inte hela världen, men risken är att kompisarna märker och påpekar det. Likaså spelar det ju ingen roll om hon pratar som en bebis, men ni får kräva att hon pratar ordentligt för att ni ska förstå henne. Byt person som tar striden med henne om känslorna svallar över.

Min 3,5-åring vägrade ta på sig regnkläder och blev skitsur när hon blev blöt, men då var det ju bara att berätta att hon valde sitt eget sätt istället för att lyssna och då blir det så. Läggdagsstrider har vi också haft i perioder. Sambon är väl tuffare mot henne och hon får skrika. Oftast behöver hon få känna sig liten, då det är svårt att hålla balansen mellan att vara stor och liten flicka.
Hennes rum ser allt som oftast ut som ett bombnedslag, men då får vi hjälpas åt att städa eller jag städar nog mer. Tvingar vi henne själv går hon fullständigt i baklås och sitter bara och skriker. Tar vi fram sopsäcken och plockar undan saker fungerar det en stund tills vi tar upp något som är riktigt värdefullt för henne och hon bryter ihop. Först då går det få med henne att hon ska plocka upp det hon vill ha. Vissa dagar är bara kaos.
Det senaste har hon varit jätteglad att få krypa upp i knät och vi läser ett flertal böcker. Sedan är hon numera jätteduktig på att leka rollekar på sitt rum, men det ser ut därefter.

Sedan håller jag med om att förbereda är a och o, det svåra är att hinna ligga steget före och förutse allt. Här kan hon bryta ihop när minsta lilla går henne emot, extra tufft har det nog varit nu när hon börjat förskolan igen på ny avdelning.

Här är en till i samma sits. Min treåring är en riktig liten djävul stora delar av dagen. Hon gör tvärtemot vad man säger och slår och retar ofta gallfeber på sin syster som är fem. Ena stunden är hon hur gullig och omtänksam som helst, i nästa stund har hornen växt fram.. Känns så utstuderat då hon gärna ler när hon gör ngt man inte ska göra.... Undrar ofta hur hon e på dagis o mot kompisarna där, om de får ta lika mkt som storasyster.. Men de har aldrig sagt annat än att hon är snäll o envis ibland... Vet dock inte om jag törs lita på det... Jobbigt är det iaf :/

Det är inget speciellt som hänt som kan få henne att bete sig just så? Annars låter det som en 3-års trots. Alla barn beter sig olika i de olika trotsåldrarna...man måste nog som förälder hitta det sätt som funkar, och funkar inte det får man be om hjälp på BVC. Men man ska komma ihåg att när barnen kommer in i de här åldrarna där de utvecklas och måste testa gränser så testar de lika mycket sig själva som de testar oss föräldrar...Att ta reda på vem man är och hur saker funkar kan se väldigt olika ut. Jag har själv en dotter som betett sig precis som du beskriver men märkt att det hjälpt om man tar bort fokus från allt det barnet inte vill och tar reda på vad barnet egentligen vill. 

Välj vad som känns viktigast och var mycket konsekvent med det. Strunta i resten just nu. Och se över hur hon har det med mat/sömn. Jag tycker ibland jag kan se tydligt att barn som föräldrarna beskriver som mycket jobbiga och trotsiga ofta sover alldeles för lite och inte äter på regelbundna tider. Det är A och O för humöret. 

Vad gör det om hon går till skolan i pyjamas?

Sen låter ingen efterrätt och ingen tv mer som straff än konsekvenser. En konsekvens är mer att slänger man en leksak i golvet så plockar man bort den för annars går den sönder. Slänger man mat på golvet så plockar man bort tallriken osv.