Arv. Varför väntar många äldre med att testamentera bort alla sina pengar tills efter de har dött?

Hade jag pengar så skulle jag aldrig ge bort dom i förtid.... varför? varför inte?

Frågar du mig? Jo, som man skrev, då kan man få se hur pengarna kan glädja någon annan. Om man nu ändå tänkt testamentera bort dem när man dör, varför inte ge bort sitt överflöd redan innan man försvinner? Att man kanske inte vill ge bort någonting är en helt annan fråga och det får man givetvis bestämma helt själv hur man vill göra.

Men vet aldrig vad som kan hända, dessa pengar hade kanske behövts. Du får väl låtsas hon är där och tacka.

Min Farmor och Farfar tänkte tvärtom, de gav bort då och då under många år och älskade att vänta på och ta emot tacksamma telefonsamtal.

Mina morföräldrar gav bort sina tillgångar när de flyttade från hus till lägenhet. Då var de mer säker över vilka utgifter de skulle ha framöver. De hade även sina barn till att ta ut största delen av pengarna de skulle använda på ålderns höst och sätta i bankfack så att inte allt skulle försvinna till serviceboende avgifter (vilket går efter förmögenhet mer än inkomst). Min farmor gjorde inte detsamma och de tömde fort hennes 150 000 kr hon hade sparat när hon var tvungen in på "hemmet".

Jag tycker också att det är bättre dela upp egendom, förmögenheter innan man blir för dålig o gammal. Det minskar risken för bråk och osämja bland släkten. Speciellt när det gäller saker, fastigheter och mark.

Men jag förstår de som inte vill dela ut för mycket medan de bor i hus. Det kan alltid komma oförutsedda kostnader av stora mått om oturen är framme.

Jag skulle aldrig ge bort mina pengar i förtid.Dels vet jag inte hur länge jag kommer att leva, dels kan jag behöva mycket pengar när jag blir gammal och sjuk med tanke på hur äldre behandlas idag. Jag lägger hellre pengar på att t ex åka taxi till alla sjukbesök än att jag glädjs över att några släktingar fått ett nytt hus för mina pengar. Det hela handlar om trygghet och möjlighet att ha lite värdighet kvar när jag blir gammal. 

Så de köpte sina barn och barnbarn och satt sedan och väntade på att få telefonsamtal. Stackare!

Det skulle aldrig falla mig in att ge bort några större summor medan jag fortfarande lever. Dessutom skulle jag inte vilja vara medveten om all den avundsjuka/osämja som skulle uppstå mellan arvingarna. Det är mycket bättre att de bråkar och blir ovänner med varandra efter min död.

Har själv nyligen hamnat i en arvstvist där min sambos pappa och syster trodde att de skulle kunna ta del av min sambos tillgångar och ägodelar, trots att vi hade testamente.

Sjukt trist sätt av dig att misskreditera två fantastiska och generösa människor som nu tyvärr inte lever längre.

Varför sitter släktingar och väntar på att få arv?