• Anonym

    Min väns 9 åriga son fick ett sådant brev från skolan...

    Anonym (vän) skrev 2014-08-29 21:15:21 följande:
    Men borde inte då vara något in kryssat? Hur kan man ta upp med barnet alla punkter? Läraren borde ha kryssat i något eller några punkter.
    Ja absolut. Jag sitter med liten skärm och såg inte att det inte fanns något kryss. Ser dock nu att inte heller något namn eller annat är iskrivet så kanske är detta en lapp i rent upplysningssyfte så att alla föräldrar ser hur man förfar när barnen beter sig illa.

    Står det inte något upptill? Eller är det barnets namn bara?
  • Anonym
    Anonym (vän) skrev 2014-08-29 21:15:21 följande:
    Men borde inte då vara något in kryssat? Hur kan man ta upp med barnet alla punkter? Läraren borde ha kryssat i något eller några punkter.
    Då tolkar jag det som en informations-lapp som skickats ut till alla elever nu i början av läsåret för att visa upp hur skolan kommer agera och i vilken ordning allt kommer att ske, samt kanske som en liten varning till eleverna så de vet vad som gäller.
    På mina barns skola har de fått hem ett papper med regler i veckan, som elev och vårdnadshavare skulle skriva under att de läst, förstått och åtar sig att följa.
  • Anonym
    Anonym (mamma/lärare) skrev 2014-08-29 21:28:42 följande:
    Jo, jag tycker självklart att man ska diskutera med sitt barn om han/hon har betett sig illa. Det jag tycker är märkligt är att få ett ikryssat brev hem där det kort står vad barnet har gjort, oavsett om det är 1,2 eller 5 punkter. Jag tycker nog att om ett barn beter sig illa i skolan så skulle då iallafall jag som förälder vilja veta hela historien, så jag inte bara får barnets version när jag konfronterar honom/henne, utan även kan få bakgrunden förklarad för mig av läraren.

    Tvåvägskommunikation känns som ett bättre alternativ tycker jag.
    Just därför kan man kryssa i att man vill ha mer information. För oss handlade det om tidsbrist helt enkelt, det kunde vara upp till tio barn per dag som vi hade behövt få tag i föräldrarna till och som sagt, många svarade inte på jobbtid, eller kunde inte svara precis när man ringde. Att då behöva springa ifrån igen och igen var ohållbart.

    Vissa föräldrar var inte heller såna att de brydde sig om svordomar och liknande (eller värre saker), för dem blev dessa lappar så tydliga, de var tvungna att erkänna att de sett vad deras barn hade gjort iom att de fick skriva under.

    Vi hade stora bekymmer med uppstudsighet bla och detta var ett sätt att få barnen mer delaktiga i hur man uppför sig mot varandra och vad konsekvensen blir om man inte gör det. De fick själva vara med och bestämma vad som var ok eller inte och att utforma utseendet på lappen som ska skickas hem, samt då detta med gula och röda lappar.
    Det fungerade utmärkt kan jag säga, barnen påminde varandra: Inte svära, gul lapp kommer du väl ihåg osv.
    puss skrev 2014-08-29 21:31:24 följande:
    Är något galet gör man självfallet en handlingsplan genast.
    För en svordom? På det här sättet får barn och förälder en chans att rätta till det hela så de slapp en EVK eller orosanmälan till soc vilket var sista steget så att säga.


  • Anonym
    Anonym (vän) skrev 2014-08-29 20:28:25 följande:

    Min väns 9 åriga son fick ett sådant brev från skolan...
    Jag anser att brevet är mycket konstigt och gammaldags. Vad anser ni? Hur skulle ni tänka om ni fick ett sådant brev? Det står inte exakt vad han har gjort.


    Vad är problemet?

    Skolan har en färdigskriven mall för att meddela föräldrarna vad deras unge har gjort fel under skoltid.

    OK, det kan vara lite knepigt att exakt definiera varenda grej en bråkig unge gör men det spar tid och det ger en dokumentation över tid.

    Ett helt ok grepp som en del av problemlösningen med stökiga ungar.

  • Anonym
    Anonym (Jag) skrev 2014-08-30 17:12:18 följande:
    Jag har aldrig sett ett barn som har krupit på golvet (förutom när de inte kan gå, behöver krypa en bit pga att en lek är på golvnivå eller att man har tappat något under ett bord). Jag ser inte heller varför man ska skicka med lappar för att barnet säger emot. De punkterna kan bara användas för maktmissbruk. 
    Särskilt som "kommenterar på vad läraren säger" är en egen kategori från "bjäbbar emot" och "lyssnar inte på läraren". Dvs ALLT kommenterande av vad läraren säger är ett felaktigt beteende? 
  • Anonym
    Kunigunda skrev 2014-08-30 14:06:22 följande:

    Jag är kluven. Jag förstår er som tycker att de borde skriva något eller ringa. Men å andra sidan vet jag hur pressat det är i skolan idag. Jag vill nog hellre att ansvarig pedagog fyller i en halvdålig kryssblankett på några minuter och sedan ägnar tiden åt att planera stimulerande undervisning för alla barn, än att ringa runt till åtta (t.ex.) föräldrar för att berätta att deras barn krupit på golvet/kastat sand/retats på rasten. På detta sätt kan ju skolan lättare upptäcka mönster i barns beteenden, och det gynnar ju barnet och föräldrarna också.


    Men, behöver verkligen föräldrarna informeras så fort det är minste lilla beteende som läraren inte anser når upp till dennes normer för ett gott beteende? Menar, om ett barn kryper på golvet, är okoncentrerad eller stör en lektionen, borde inte läraren i första hand kunna lösa detta med lite dialog med det berörda barnet?

    Jag som förälder har varken behov eller intresse av att veta allt som händer på skolan utan utgår från att den typen av småincidenter hanterar skolan. Det minsta man kan begära av en lärare är väl ändå att denna kan ta ansvar för att skapa en vettig arbetsrelation med ett barn. Speciellt om det handlar om en nioåring.

    Är en helt annan sak om det handlar om ett större problem eller ett mönster som upprepar sig. Men, är det sådant det handlar om så förväntar jag mig att få en dialog med läraren. Tar inte många minuter att skriva ett mail och berätta och sen svara på eventuella frågor.

    Dessutom är ju lappen så normativ så den nästan självantänder. Exakt vad menas med att bjäbba emot eller "tänker inte jobba".

  • Anonym
    Anonym skrev 2014-08-30 17:40:50 följande:
    Men, behöver verkligen föräldrarna informeras så fort det är minste lilla beteende som läraren inte anser når upp till dennes normer för ett gott beteende? Menar, om ett barn kryper på golvet, är okoncentrerad eller stör en lektionen, borde inte läraren i första hand kunna lösa detta med lite dialog med det berörda barnet?

    Jag som förälder har varken behov eller intresse av att veta allt som händer på skolan utan utgår från att den typen av småincidenter hanterar skolan. Det minsta man kan begära av en lärare är väl ändå att denna kan ta ansvar för att skapa en vettig arbetsrelation med ett barn. Speciellt om det handlar om en nioåring.

    Är en helt annan sak om det handlar om ett större problem eller ett mönster som upprepar sig. Men, är det sådant det handlar om så förväntar jag mig att få en dialog med läraren. Tar inte många minuter att skriva ett mail och berätta och sen svara på eventuella frågor.

    Dessutom är ju lappen så normativ så den nästan självantänder. Exakt vad menas med att bjäbba emot eller "tänker inte jobba".

    Svar: ja!

    Som förälder vill jag givetvis få veta om min unge har sparkat på möblerna på lektionen. För att ta ett exempel på listan.

    Som förälder vill jag veta så mycket som möjligt som händer på skolan. För att kunna ta hand om situationer om de dyker upp. Barnets beteende och väl & ve är trots allt mitt ansvar.
  • Anonym
    Anonym (mor) skrev 2014-08-30 16:58:08 följande:

    De som ivrigast försvarar dessa dokument är sådana som har rötägg.



    Jag skulle tro tvärtom.

    De som försvarar dokumentet verkar mer ha inställningen att det skall vara lugn och ro i skolan och att det är föräldrarnas ansvar att barnen sköter sig,  medan en del som inte gillar dokumentet talar om att inte göra ungarna till "lydiga verktyg" osv.
  • Anonym
    Johan75 skrev 2014-08-30 21:38:33 följande:
    Ja, det är väl en av sakerna som skolan vill, att man ska prata med sitt barn. Man pratar med sitt barn och det ger väl ofta en bild av vad som hänt? Räcker inte den bilden så kryssar man i rutan och får mer information av läraren. Inte behöver man väl alltid att en vuxen först berättar vad som hänt för att man ska kunna prata med sitt barn? 

    Som de flesta påpekar - detta är med all sannolikhet något som framkommit för att dels inte belasta lärarna med en massa tid som inte är knuten till pedagogiskt arbete samtidigt som man fortsätter att underrätta föräldrarna. Inte tror jag heller att alla föräldrar skulle föredra att läraren ringer hem på kvällen för sjuttonde gången och berättar att barnet skrikit "fula ord". 

    Visst skulle många av alternativen kunna varit bättre utformade och formulerade, men att kalla detta för "höjden av respektlöshet" förstår jag bara inte.
    Jag förstår inte riktigt vad det är du vill säga. Ska man trippa på tå för lärarna och inte belasta dom med saker som rör undervisningen? Inte ens när det uppenbarligen finns problem, för det antar jag att det gör om man skicker med en sån lapp hem? Är det så vi som föräldrar ska agera? Uppför sej vår unge inte under skoltid, så räcker det med att läraren skickar hem en lapp för underskrift, sen är det upp till oss föräldrar att lösa situationen? Om läraren inte alls är villig att lyfta på häcken för att reda upp situationen (läs, lära ungen vete hut och hur man uppför sej) tillsammans med föräldrarna och barnen hur kan dom då förvänta sej att barnen ska vara intresserade av att göra det?

    Att skriva en lapp där man som förälder själv får kryssa i om man vill ha mer information säger ganska mycket om hur intresserade lärarna själva är av problemet.
  • Anonym
    kaffe skrev 2014-08-30 20:09:39 följande:

    Jag tycker en sån här lapp från läraren är höjden av respektlöshet. Har mitt barn uppfört sej så illa att jag behöver kontaktas vill jag bli informerad av läraren personligen så att jag har en chans att ge mitt barn den uppsträckning han eller hon förtjänar. Jag vill ha en dialog med läraren och med barnet, inte ett papper för underskrift utan vidare förklaring.

    Anser man sej som lärare inte har tid att ta tag i ett sånt problem på annat sätt än att kryssa en på förhand vald situation, ja då är det kanske inte så konstigt att barnen beter sej som dom gör.


    Det pappret, som kräver din underskrift, också gör är ju att det förflyttar en större del av ansvaret över på dig som förälder.

    Du vet om vad som har hänt. Du har skrivit under att du vet om vad som har hänt.

    Det blir automatiskt lite svårare för föräldern att låtsas som om det regnar då.
Svar på tråden Min väns 9 åriga son fick ett sådant brev från skolan...