Arbetslösa, lata ungdomar?

Håller med dig! Jag kom till Sverige fr Italien flr 7 år sedan(jag var 19 pr gammal då) och jag fick ett arbete ganska omgående. Jobbade både på hemtjänsten och inom rertaurangbranschen.sedan läste jag på högskola och jobbade samtidigt.efter högskolan fick jag jobb( under tiden jag skrev min uppsats).
Jag tycker att många ungdomar är lata och vill ej jobba i restaurang och äldreomsorg branschen.många vill ha högavlönad jobb utan att behöva svettas....

6 olika jobb är väl ganska extremt eller?

Arbetsmarknaden i dag är inte så himla lätt alla gånger. Min son fick en lärlingsplats efter studenten det gick jättebra i kanske 9-10 månader och sen fick han opereras och blev sjukskriven o fick därmed inte behålla den platsen. Under 2,5 år sen dess har han sökt jobb med ljus o lykta. Han har tagit de korta vik han fått under den här tiden men inget fast jobb. Nu jobbar han timmar som väktare och måste svara supersnabbt på jobb sms för annars går de till nån annan. 

Då han har flertalet NPF diagnoser så kan han inte söka vilket jobb som helst så. McD, äldreomsorg osv går bort direkt. Alla stressrelaterade jobb försvinner kan man säga. Men nu har han hittat rätt o vill väldigt gärna stanna, men bolagen vill inte fastanställa. 

Det är absolut svårare att få FAST jobb nu, men timjobb finns det gott om. Jag har en granne som driver ett café och har SVÅRT att hitta personal, särskilt helger och på sommaren. Ungdomar som är uppskrivna på schemat kommer inte, de i "poolen" han ringer till kan inte/vill inte, ska resa bort/på fest eller svarar bara inte. Alla dessa som jobbar hos honom säger att de vill ha jobb, men när han ringer passar det inte. Jag med heltidsjobb i veckorna och tonårsbarn har ryckt in ibland på helgerna (avtalsenlig lön och han är trevlig, så det är inget konstigt)

Jag är 22 år och jag har haft en jäkla tur. Min pappa jobbar på kommunen och fixade ett sommarjobb till mig när jag gick i 9an, hade med en enkätundersökning att göra och jag kunde göra det på datorn hemifrån. Annat än det hade jag inte haft något. Sökt lite saker jag var intresserad av men de hade aldrig behov av folk som bara kunde jobba helg/kväll.

Ett halvår innan jag skulle ta studenten så sökte jag jobb som konduktör på en spårvagnslinje, spontanansökan. Blev uppringd av personalchefen som sa att de inte behövde konduktörer just nu men att de skulle behöva så kallade servicevärdar till sommaren, undrade om jag var intresserad. Klart jag var. Kom på intervju, blev behovsanställd. Jobbade helger under våren och när jag tog studenten jobbade jag hela sommaren och fick en tillsvidare-anställning som konduktör på hösten. Så jag har nu haft fast jobb i 3 år. Känner ingen annan i min ålder, förutom ett fåtal kollegor, som har haft fast arbete utan de flesta hakar sig fram på vik på förskolor till exempel. Ofta är det precis så där med sms och telefonsamtal, man måste svara på en gång annars finns det massor med andra som också vill ha jobbet

Arbetsmarknaden påminner om gamla daglönearbetena som fanns förr enda skillnaden mot då är att man nu inte behöver stå och vänta på plats där arbetsgivare plockar ut de som behövs just idag nu sitter människor hemma och väntar på att bli uppringda.

15-20 år sen? 1995 däromkring menar du? Då kunde man vara ensam om att söka ett jobb. Kunskapslyftet, som det hett,e hade precis kommit igång och folk började köpa hem-pc. Fick IT jobb överallt, inget svårt alls. 
Går inte att jämföra med idag, kompis. 4,5 eller 600 sökande till varje "diskjobb". Har hört om en som slänger 80% av alla ansökningar och hoppas att resterande i högen är något att ha. De slänger alltså innan, de gallrar...

Har jobbat inom industrin i drygt 10 år. När det blir högkonjunktur så tas en massa "konsulter" in, ofta unga personer. Vissa är jätteintresserade och duktiga, andra precis tvärtom. Det sorgliga är att när någon fast anställd slutar så anställs inte någon ny fast utan de som är kvar får göra ytterligare en mans jobb. Företagen effektiviserar som de kallar det, vilket innebär att den fasta personalen får jobba skiten ur sig. Det är synd, för det behöver komma in yngre personer, med andra erfarenheter som har varit på andra företag och sett andra arbetsmetoder som kan bidrag till verksamhetsutvecklingen.

Jag fick mitt första fasta jobb 6 månader efter avslutad utbildning, men det är många år sedan nu.