Tänk efter ordentligt inför att skaffa barn om du.......

Har inga barn men fyller på :D haha

.. inte har ett jobb
.. inte känner din partner väl

- uppskattar att bajsa själv.
- får spykänslor av spyor.
- trivs med gott om utrymme i sängen.

... planerar att lämna ansvaret för uppfostran till samhället.
... inte är trygg i dig själv.

Om din partner är bipolär

Tror att livet går att planera i detalj

Du inte kan sätta någon annans behov före dina egna

- inte står ut med mat överallt när barn äter

- vill åka på semester och njuta av att få ta det lugnt och göra som du vill

- inte är redo att sova dåligt några år

- inte står ut med kiss lite här och var, överfylld bajsblöja som har läckt, spyor överallt

- skäms för ditt barn om det skriker alternativt får panik av några timmars skrik per dag

- vill få handla eller göra nåt överhuvudtaget utan att bråka

har du dålig erfarenhet av bipolära föräldrar?

Jag har inga barn ännu och sånt här gör mig lite skräckslagen... Jag menar alla gillar väl att bajsa själva, att sova längre än till 5 och att handla utan bråk? Finns väl ingen som bara "yes nu vill jag bajsa med publik, gå upp sjukligt tidigt och skrika på Ica maxi - gör mig gravid, jag är redo"?. Barnen måste väga upp allt obehag, hoppas jag, för jag gillar verkligen att sköta toabestyr ifred och sova länge haha!

Jag skulle säga att det viktigaste i så fall är ditt val av partner. Man läser så mycket skräckhistorier här om män som vägrar hjälpa till på nätterna, aldrig låter mamman få sovmorgon, inte tar barnet emellanåt så mamman kan få lite lugn och ro, bajsa själv, eller ta en dusch osv.
Var noga med att redan från början dela likvärdigt på barnets skötsel, så går allt mycket smidigare :)

Jag har suttit och ammat på toa, jag har haft toan öppen för att ha koll på vad barnet gör alternativt försökt undvika skrik. Jag har fått gå upp alla möjliga tider på dygnet och försöka få barnen att somna om. Jag har fortfarande barn som är omöjliga på affären och gör det hemskt att handla. Men är det värt det? Absolut! Kärleken till barnen är obeskrivlig.

Jämställdhet som du fått råd om ovan är viktigt, oftast är man två om barnet och då är det rättvisa som gäller för att båda ska orka.

Jaha, jag borde visst inte ha "skaffat" barn märker jag. 

Är det bara mammor detta gäller, för det mesta som skrivs går ju faktiskt att undvika om man är två föräldrar och delar på ansvaret? 

För att svara på frågan; tänk dig ordentlig för innan du skaffar barn om du...

...inte vill ha barn.

...gör det för att skaffa en sysselsättning eller en identitet.

...vet med dig att du inte kommer att kunna försörja dig och barnet.

...lever i en destruktiv relation och dysfunktionellt förhållande.

Det finns säkert fler, men inte är det fjantsaker som att man måste vilja amma, skippa sömn och aldrig göra saker för sin egen skull.