Hur mycket hjälper era tonåringar till hemma vid växelvis boende

Ingen av oss syskon gjorde något som helst hushållsarbete när vi bodde hemma. Hushållsarbete är knappast raketforskning som man måste öva på i flera år för att kunna när man flyttar hemifrån.

Nu bor iofs mina tonåringar på heltid hos mig så det går inte riktigt att jämföra, men de lagar mat och diskar varsin dag i veckan plus att de tömmer diskmaskinen kontinuerligt och naturligtvis städar de sina egna rum och sitt badrum.

Det som blir svårt i en blandad familj är att de vuxna har olika åsikter om vad barnen ska göra och så länge föräldern inte håller med om nya partnerns krav så kommer hen aldrig ställa dessa krav på sina barn. Mitt förslag är att ni delar upp hushållssysslorna på er alla fyra och sedan är det upp till pappan om han vill tvinga sina tonåringar att utföra sina delar eller om han vill utföra dem själv. Du ska ju inte behöva utföra dem i alla fall!

Kan tillägga att jag arbetat med personalledning i ett företag med en majoritet yngre personer, 18-25-åringarna utgjorde ca 80% av personalen. Jag träffade många, många sådana här unga vuxna och det var inte alltid det gick att få in dem i normala rutiner som att komma i tid eller höra av sig om de var sjuka etc.
Oerhört frustrerande!
Jag har också haft föräldrar till vuxna på 20+ år som ringt och sjukanmält sina "barn". Det slutade ju vanligtvis med att jag avbröt deras provanställningar.

Nu säger jag inte att det är ett likhetstecken mellan det som beskrivs i tråden med bristande ansvar och det jag beskriver här, men det jag såg där den här typen av världsfrånvänd syn på krav, följa rutiner och regler etc förekom var att föräldraskapet var bristfälligt och "barnen" var de som bestämde. Precis som hemma hos oss där ett "barn" (18 år) inte har några regler, krav på sig eller får några konsekvenser.

Kommer hon 6 timmar försent till en utsatt tid (verkligt exempel) så säger pappa på sin höjd "hoppsan då". Snor hon sprit ur barskåpet låter det "nämen oj, det var ju tokigt". Missar hon lillasysters födelsedagskalas med tre timmar och ramlar in bakfull som en gris utan en ursäkt och går direkt och låser in sig på toa i en timme säger han ingenting.

Så ja, jag kommer kunna ta anställning på cirkus som världens mest utstretchade människa snart ;).

Wow.
Den inställningen som många verkar ha till att barn/ungdomar INTE behöver hjälpa till hemma är chockerande. Fattar ni inte att de har nytta av det i arbetslivet??
Nej, det är ingen "raketforskning" att lära sig städa eller diska men det handlar om att hjälpa till! Och det handlar om inställningen till att hjälpa till! Och som flera skrivit, medvetenheten om vad som krävs i ett hushåll och vad som krävs när de blir vuxna.
I mitt jobb har vi mycket gymnasieelever som praktiserar hos oss och de flesta av dem har en väldigt lat och bortskämd attityd. Vilket företag vill anställa såna människor??

Att få bra betyg klarar mina barn ändå. TROTS att de, stackars krakar (enl ditt sätt att se på det) har varsin matlagningsdag i v som de själva får planera och se till att allt finns hemma till, den ena plockar in disken varje dag, den andra har två dagar då hon ser till att det tvättas en maskin tvätt.

Dessutom hjälper de till med en del annat också om vi ber dem. För någon dag sen tog den yngsta (15 år) eget initiativ till att storstäda vardagsrummet.

Alla får göra som de vill, men att curla barn genom att ta hand om allt hemma är inte bra anser jag.

Kan berätta om min kompis också, hennes barn har betydligt mer att göra hemma än mina. De har dessutom en stor trädgård och pool som ska skötas. Hennes 15 åring (som förvisso har intresset) lagar mat varje dag och planerar inköpen till det.

Hennes 20 åring och hennes 22 åring gjorde också mycket när de bodde hemma, ja 20 åringen bor hemma men i eget litet hus på gården så han sköter en del trädgårdsarbete och det mesta med poolen, och hennes 22 åring har idag ett mycket bra jobb med bra betalt. Hon och hennes sambo köpte förra året ett radhus i en förort till Sthlm, inte helt billigt alltså och ska nu ha sitt första barn.
20 åringen har också ett bra jobb om än inte hans drömjobb, men ett jobb är ett jobb i väntan på att drömjobbet dyker upp.

Båda har alltså klarat sig mycket bra (och har det fint hemma med) trots att de fått göra en hel del hemma. Tvivlar inte ett dugg på att 15 åringen kommer att klara sig bra också.

Alla tre har dessutom ett socialt liv.

En del klarar inte att göra så mycket utan kan bara koncentrera sig på några saker i taget och då ska man så klart låta dem prioritera skolarbetet, men de allra flesta tonåringar klarar mer än så och många tycker dessutom om känslan av att bidra och vara en aktiv del i att ALLA i familjen ska ha det bra.

TS, gör din man det som du anser att tonåringarna annars hade klarat när ni har dem? Eller är det du? Kräv att han eller de gör vissa saker isf, du ska inte behöva göra allt för att de är lata/inte får något krav på sig.