Varför vill ingen flickvän ha mig?

Ditt problem är att du letar aktivt efter en flickvän. INGEN kommer att vilja vara tillsammans med dig om du tycker att livet är meningslöst utan flickvän. Det är desperat och patetiskt, eftersom du kommer att nöja dig med vem som helst som nappar.

Vet du vem man vill vara med? Någon som trivs i sitt eget sällskap och är lagom självtillräcklig. Någon som får en att känna sig speciell, och någon som man har ett ömsesidigt utbyte med - inte någon som är desperat beroende av en för sitt välbefinnande.

Om du ständigt letar, ständigt får nobben och har ett ständigt krympande självförtroende, är det dags att du slutar leta aktivt NU och istället satsar på att bygga upp dig själv, ditt självförtroende och hitta en egen mening med livet. Du måste kunna ta hand om dig själv för att ha någonting att erbjuda någon annan.

Utveckla något eget intresse istället, gärna ett intresse som försätter dig i sociala situationer, där du kan hitta ett umgänge och vänskaper med både män och kvinnor. Fler relationer och fler kontaktytor där eventuellt någonting annat kan växa fram. Körsång och dans är bra aktiviteter där män och kvinnor träffas på neutral mark. Kan tänka mig att kvällskurser också kan vara någonting.

Detta går inte sägas tillräckligt tydligt.

Jag kan tillägga, ts, att både jag och min man var äldre än dig när vi träffade varandra. Ingen av oss hade haft någon partner tidigare. Du är med andra ord inte ensam, det finns fler som är som du, och det är inte hopplöst.

Jag fattar också att det är svårt att älska sig själv och trivas med sig själv när man upplever att andra ratar en, men det finns ingen annan väg att gå. Du måste bli din egen bästa vän och ta hand om dig själv på bästa sätt först. För du är värd det.

Jag tror inte att du förstår mig helt och hållet. När du letar som du gör utstrålar du desperation. Det är inte patetiskt att vilja träffa kärleken, men desperationen blir patetisk. Det finns inte en tjej som vill uppfylla den där tomheten som du känner - de vill träffa en komplett person, om de inte råkar ha någon slags moderskomplex. Att tjejer kommer fram till dina kompisar som alla har flickvänner beror på att de vilar i vetskapen av att vara älskade, de utstrålar därför antagligen både självförtroende, lugn och harmoni - attraktiva egenskaper som du antagligen saknar eftersom du mår så dåligt av ensamheten. Istället utstrålar du en brist, som ingen vill fylla.

Nej, jag fattar nog inte hur det känns att gång efter annan få nobben, men jag vet hur ensamhet känns. Jag hade själv ingen pojkvän förrän jag var 27 år, det skulle antagligen också många tycka var patetiskt. Först då var jag tillräckligt mycket vän med mig själv för att bli attraktiv för någon annan. Blir du knäckt av att få nobben måste du sluta ta initiativ och bygga upp dig själv istället, för som det är nu verkar det ha motsatt effekt än den avsedda att aktivt söka kontakt.

Och jag skämtar verkligen inte med körsång och dans. Jag sjunger själv i kör och tycker att det är det bästa som finns. Och vad dessa två har gemensamt är ett överskott av tjejer/kvinnor, eftersom många män reagerar med den ryggradsreflex som du nyss gjorde. Vad skulle det vara för fel på körsång och dans?? Inte tillräckligt maskulint för dig? Kanske är det där du har ditt problem. På fotbollen lär du i alla fall inte hitta någon partner, om du inte är öppen för en homosexuell relation. Men lycka till i alla fall.

Det har inte med utseendet att göra. Se dig i spegeln och se dig omkring. Finns det inte mängder med människor som är "fulare" som ändå lever i förhållanden? Attraktion har med helt andra saker att göra och uppstår gärna när man redan har haft en chans att lära känna varandra. På krogen är det dock antingen utseendet eller utstrålningen som fäller avgörandet om du får en chans att lära känna någon eller inte. När du går fram till en tjej i hopp om att få kontakt är det väl någonting som får dig att gå fram till just henne? Eller chansar du hejvilt?

Det är det som är bonusen med dans och körsång. Utöver själva aktiviteten - många tillfällen att träffa varandra, prata med varandra och få ögonkontakt.

Att komma med komplimanger om vackra ögon och liknande till en slumpmässigt vald tjej på krogen skickar tyvärr helt fel signaler, om du letar efter en partner. Satsa på att lära känna henne istället, så att du får någon som helst aning om ifall hon över huvud taget intresserar dig av någon annan anledning än att hon ser intressant ut och råkar vara tjej. Om ni kommer överens kan du hinta att du gärna träffar henne igen.

Vissa kanske går igång på komplimanger, men jag och säkert många fler med mig har svårt att ta dem på allvar i en situation där det verkar som om någon är ute efter ett ragg.

Håller verkligen med!

Ts, även om du tycker själv att du är charmig och trevlig är det uppenbarligen någonting i din approach som bara inte fungerar, och jag är beredd att sätta några kronor på att tjejerna känner lukten av din desperation. Jag vågar nästan lova, det har INTE med utseendet att göra, såvida inte ditt ansikte är täckt med varande bölder.

Nej, fräknar är inget negativt. Säger de verkligen att du är för ful, bokstavligt talat?? Jag har svårt att föreställa mig att någon vuxen människa skulle avfärda en annan på det viset, oavsett om det verkligen är så de känner. Ifall det verkligen stämmer, har du träffat helt fel sorts tjejer.

Jag är tjej och var singel tills jag var 27, jag har aldrig kunnat välja och vraka. Varför skulle det vara svårare för ts att vara ensam för att han är kille? Sist jag kollade fanns det ungefär lika många tjejer som killar i världen, alltså finns det inget gigantiskt överskott av singelkillar i världen utan lika många tjejer lever ensamma. Ingen i tråden dömer ts utan vi talar helt enkelt av egen erfarenhet. Självömkan och desperation har aldrig varit till hjälp för någon som vill hitta kärleken.

Det säger ingenting annat än att män och kvinnor nätdejtar på olika villkor. Faktum kvarstår: det finns lika många singeltjejer som det finns singelmän, eftersom det finns lika många män som kvinnor i världen.

Möjligen är det svårare för killar att var singlar än för tjejer, eftersom killar är sämre på att utveckla nära vänskapsrelationer och att ensamheten därför blir ännu mer kännbar. Detta är visserligen tragiskt i sig, men det är varken tjejernas fel eller tjejernas ansvar att uppfylla detta tomrum.