Papito skrev 2014-09-21 12:28:22 följande:
Att det lyser igenom i dina hårda kommentarer. Det är ju en sak att du kan tycka att sexåringen ska ha rummet men den där take-it-or-leave-it-mentaliteten är ganska hård och ska helst undvikas i en familj som vill ha en trevlig miljö och ton hemma.
Är det biologiska syskon kan jag tycka att det inte är idealiskt men håller med dig om att det kan få bli att de delar rum ett tag.
Är det inte biologiska syskon så tycker jag inte att det är schysst att tvinga ihop dem om det inte är ett önskemål från båda.
En fjortonåring behöver ett ställe att kunna vara själv på, hade de varit närmare i ålder hade det kanske funkat ändå men med åldersskillnaden tror jag att det bästa är att de vuxna försöker hitta en annan boendeform. Antingen att vara särbos ett tag eller hitta en större lägenhet.
Oavsett hur de löser det kommer alla att påverkas av den uppkomna situationen.
Nu har dom det boendet dom sitter i och då får alla leva med att det är så.
Alltså, barnen får dela rum med en våningssäng. Troligen så letar dom redan större boende för en rimlig summa.
Passar det inte det stora barnet, så har detta ett val att i så fall bo mer hos mamman. Om mamman tycker det är ok, annars får även det barnet rätta in sig i ledet och ta vad som erbjuds.
Jag anser inte att barnen har så mycket att säga till om. Det är de vuxna som betalar, och har dom inte råd så har dom inte. Hade barnet varit över 18 så hade det haft ett val att börja jobba och hjälpa till att betala för att få ett eget rum, men nu är det inte så............
