• Thejen

    Känner ingenting...

    Jag kan inte ta till mig min sambos unge. Han är 6 år gammal och har en morsa som knarkar o inte har några som helst regler eller rutiner. Soc ingriper inte för mamman är manipulativ o har för mkt stöd hos sina polare som stöttar henne så fort vi gör en orosanmälan.


    Problemet är att jag trots detta inte kan ta till mig denna vilsna pojke. Jag kan inte! Känner ingenting. Inget annat än att det är besvärligt att ha honom här o att han är jobbig.

    Nu har det gått så långt att jag anmält mig till en föräldrakurs, för jag tycker så synd om honom o vill inte att han ska känna av att jag känner som jag gör.


    Är det någon annan som känner igen dessa känslor?
    Vad fan ska jag göra?


    If you¨re talking behind my back, you´re in a good position to kiss my ass!
  • Svar på tråden Känner ingenting...
  • IsDimma

    Bra att du försöker ta tag i saken tycker jag en föräldrakurs är väl alltid en början. Gå och prata med någon om dina känslor kan också vara en väg.

    Och såklart fortsatta påtryckningar om att han inte ska behöva vara hos sin mamma utan bo hos er. Och möjligen träffa sin mamma några enstaka timmar (om hon klarar av ens det). Boende bara hos er kommer att vara bra på sikt, det blir ju inte bra på en gång men det blir förhoppningsvis (och troligen) bättre och bättre

    Och våga prata med pappan om dina känslor. Även om det är "förbjudna" känslor.

  • Småtussar

    Jag känner likadant för min bonusson. Jag är en person som älskar barn och tar till mig de allra flesta, men den här pojken är otrevlig, otacksam, egoistisk, saknar empati, oartig, krävande och med ett jäkla dåligt humör. En rätt jobbig personlighet med andra ord. Jag måste verkligen lära mig att tycka om honom, för jag tänker leva ett helt liv med hans pappa. Men sanningen är att jag längtar redan tills han flyttar hemifrån. Han är åtta år nu... En föräldrakurs som du föreslår är nog ingen dum ide!

Svar på tråden Känner ingenting...