Är hämd alltid destruktivt?
Jag blir galen på hur min man inte verkar förstå vad det innebär att leva i ett förhållande. Han lever helt och hållet sitt eget liv. Umgås ofta med kompisar, går ut, osv. utan att han vill att jag ska följa med. Han planerar allt runt sig själv och berättar sällan något för mig (han glömmer säger han) Han är dessutom otroligt hemlig med sin telefon, av principskäl, jag vet att han inte döljer något.
Det är otroligt frustrerande eftersom jag är väldigt öppen med allt. Han är ganska svartsjuk så jag är rätt säker på att han starkt skulle ogilla om jag höll på på samma sätt. Problemet är att han inte ser själv hur han håller på, han tycker det är helt normalt.
Droppen kom nu när jag får veta att han chattar med någon tjej han träffat via kompisarna först efter en automatisk statusuppdatering på fb om att dom blivit vänner. Han sa att han chattade med en killkompis, men råkade se det tjejnamnet på hemskärmen.. Otroligt korkad sak att ljuga om, speciellt när dom inte verkade prata om något speciellt. Jag konfronterade och han förstår inte alls varför man bör berätta om man träffar nya vänner av motsatt kön..
Nu funderar jag på om jag borde ge igen med samma mynt. Bara säga att "nu går jag ut, hejdå" utan att prata med honom innan, planera massa egna saker varje dag i en vecka.. börja vara väldigt hemlig med mobilen och kanske skaffa ett par nya killkompisar.. (självklart skulle jag inte göra något jag inte kan stå för)
Är det barnsligt eller kan det vara det som krävs för att han ska förstå vad han håller på med? Just nu tar han mig nog för givet eftersom jag flyttat till hans hemstad för hans skull och inte känner någon här, dvs jag sitter hemma och väntar på honom varje dag..