Anonym (Q) skrev 2014-09-23 14:30:05 följande:
Ni som blev av med oskulden sent i livet (efter 25-30 eller senare tex) eller ni som har en partner som blev av med oskulden sent, jag skulle vilja fråga er följande:
1. Vad var anledningen till att ni/partnern inte fått till det tidigare?
2. Hur jobbigt för er/partnern var det att fortfarande vara oskuld så länge?
3. Hur mycket oroade ni/partnern sig för att aldrig träffa någon?
4. Hur mycket gjorde det för er/partnern att bli av med oskulden? Blev det någon skillnad på livet före/efter? Blev livet lättare?
Fick det er att se mer positivt på framtiden?
5. Hur lång tid tog det för er/partnern att bli en bra älskare/älskarinna?
Min förra partner blev av med oskulden i 25-årsåldern.
1. Jag var hans första flickvän, ingen tjej hade visat intresse för honom tidigare och han var för blyg för att visa intresse själv. Sedan blev jag intresserad av honom och visade det. Han hade inte ens kysst någon före det.
2. Jag tror att det oroade honom lite men inte jättemycket. Han kände typ att "det här måste jag ta tag i snart, gå och prata med en psykolog om det eller så för att se vad som är fel". Men sedan blev ju vi ihop.
3. Se ovan, han oroade sig men var inte helt förtvivlad över det ännu.
4. Jag tror att det gjorde det lättare, han kände för första gången att någon faktiskt fann honom attraktiv så det boostade hans självförtroende enormt. Speciellt eftersom jag "ansågs" vara en attraktiv tjej och han inte var den enda i vår bekantskapskrets som var intresserad av mig. Sedan så hade vi en väldigt intim relation känslomässigt också och han hade inte tidigare öppnat sig så för någon på det planet heller och det hade givetvis också en stor inverkan. Nu är han ju singel igen eftersom han gjort slut med mig men verkar ha mycket högre självförtroende än innan vi träffades, så det har ju gjort en stor skillnad på så sätt, även fast han inte har lyckats hitta någon ny på nästan två år (sedan han gjorde slut med mig). Men han verkar se väldigt positivt på framtiden.
5. Det var helt okej redan första gången eftersom han var så inkännande och empatisk sexuellt, men han kom inte då vilket var ju lite trist. Däremot gick det bra andra gången och redan då var det jättebra, bästa sexet jag haft. Det berodde nog inte på att han var skicklig så, utan mer på att vi passade så bra ihop sexuellt. Alla killar jag varit med tidigare hade föredragit en annan sorts sex medan han och jag gillade samma. Däremot lärde han sig aldrig att bli bra på oralsex - han provade några få gånger men var så försiktig och mer bara petade lite med tungan några sekunder och sedan var det liksom bra. Det gav inte mig så mycket, men allt annat med sexet var så bra att det inte spelade någon roll alls.
