Fool skrev 2014-10-06 16:53:22 följande:
Ser att det dras väldigt stora slutsatser baserat på vaddå ? Ingenting ?
TS , innan ni ens börjar prata om eventuella grunder till att han bara råkade dra över nån brud i uterummet så ska romeo framför allt stå för allt UTAN att skylla ifrån sig på någon , nä inte ens förhållandet.
Dvs steg 1 är att reda ut och om möjligt försonas kring själva otroheten SEN kan ni bröja prata om eventuella relatiionsproblem. Mao till att börja med ska han svara på ALLA dina frågor , hur länge det pågått , hur många gårnger , etc , allt som du behöver veta. Och det ska han göra utan att börja börja skylla på förhållandet eller whatever , gör han det så säg "det där tar vi sen , nu pratar vi om din otroet först"
Som svar på din fråga varför.... den ende som kan ge dig ett svar på den frågan är han själv , det finns tyvärr inte en gemensam nämnare för varför folk är otrogna , att det ALLTID är pga reationsproblem är rent skitsnack , gå inte på det , det är bara en av många anledningar , det finns nog lika många anledningar som det finns otrogna människor. Tex går inte alla ut o knullar någon i uterummet så fort man känner sig missnöjd , bara vissa , alltså kan man inte skylla det på eventuellt missnöje , i så fall skulle precis alla som var missnöjda vara otrogna och så är det inte. Mao är det rent sktsnack. Otrohet sker även i bra förhållanden , så anledningen behöver inte alls vara relationsproblem det kan vara vad som helst. Och den ende som kan svara på det är din kille,
Kruxet med att ta reda på varför är att de allra flesta ljuger skallen av sig när de blir avslöjade , de förstår mycket väl vad de ställt till med och vad som står på spel , alltså försöker de allt i sin makt för att rädda det som räddas kan , man ljuger , man mörkar , man gör vafan som helst för att försöka mildra konsekvenserna. Där kan det vara väldigt svårt att få ett rakt svar på den frågan , jag menar , din kille är väl intelligent nog att förstå att... "för at hon är snygg" eller "för att jag bara kände för det" eller "för att jag ville prova någon ny brud" inte kommer landa lika bra hos dig som "jag kände mig obekräftad" , "jag har lidig ofattbara plågor i vårt förhållande" . Dvs allt som kan rikta lite av skulden från honom själv är väldigt poppis att använda som ursäkt.
Sen kan det mycket väl hända att det ÄR problem i förhållandet som varit problemet , men iom att att det är så poppis att använda det som en ursäkt så blir det väldigt svårt att reda ut vad som är sant och vad som är lögn.
Men innan vi målar fan på väggen så bör du först och främst inte ha bråttom , du behöver inte ta något beslut här och nu , du kan vänta med att besluta vad du vill göra med ditt förhållande tills DU känner dig redo för det.
Som steg 1 skulle jag rekommendera , ge dig sjäv tid att smälta det som hänt. När man blivit utsatt för en otrohet reagerar man oftast med en kris och går igenom ett antal faser...
http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Barn-och-unga/Att-hamna-i-kris1/
Den första fasen är chockfasen , som kännetecknas av förvirring , man har svårt att förstå att det har hänt , det tar ett tag innan det skunker in. När den väl är avklarad , när du förstått att det har hänt , att din partner faktiskt gjort såhär kommer nästa fas ,reaktionsfasen , det här här alla känslorna och alla frågorna kommer...
Om det var nyligen detta hände så är du antagligen fortfarande i första fasen , ge det tid , tillåt dig sjäv att smälta det som hänt , ta inga beslut ut det ena eller andra hållet än , åk bort några dagar , ta hjälp av familj och vänner... att komma över en otrohet är en lång lång och väldigt jobbig process. När du känner dig redo för det så kan du ställa din partners till svars för vad han gjort... jag rekommenderar att ni tar hjälp av tex FR och gå igenom allt , och nej att ta gå på FR behöver inte innebära att du förklåter , det innebär bara att du tar hjälp av någon extern och utbildad person för att få hjälp med att bestämma dig för vad du vill göra. Ha inte bråttom. Ge dig själv tid
Tack för länken. Kände igen mig i mycket av vad som stod där. Ja... det gäller väl att försöka ha tålamod med mig själv och tillåta mig att låta det hela ta den tiden det behöver. Jag tror att jag är i någon sorts chock-fas. Jag ältar och försöker förstå varför jag inte anade något och allt eftersom jag tänker så verkar det som om många pusselbitar ändå på något sätt faller på plats.
Jag förstår plötsligt varför han började jobba mer kvällstid och varför han inte sa vem det var som ringde på kvällarna utan menade att det var "kunder" på hans företag som behövde hjälp. Fast på något sätt fattade jag nog att det inte var det men ville inte se. Visste kanske inte hur jag skulle göra, jag vet inte...
Ja, han skyller såklart på att vi hade det dåligt i vårt förhållande fast jag kan inte se det från min sida. Trodde att det var så alla hade det till och från i sina förhållande och att det inte var så mycket att lägga vikt vid. Trodde nog inte att det var så farligt... inte så att han skulle gå och lägga sig med någon annan i alla fall.
För egen del hade jag aldrig gjort det, jag hade sett det som ett svek inte bara mot mig själv utan även mot honom och framförallt mot våra barn! Det känns nästan som om jag inte kände honom och nu när jag tittar på honom känns han mer som om han vore en främling. Vad är han för människa som gör så mot sin familj? Att sätta hela barnens framtid på spel bara för att få sig ett ligg eller två. Det är så främmande för mig.
Har fått reda på att det hade pågått i ett par år... Hon bor inte här i samma stad och hon jobbar med barn. Hur kan en människa som vet hur sårbara barn är sätta någon annans barn i den sitsen? För övrigt så är hon gift....
Kan inte heller förstå valet av henne. Han säger att han hittade henne på nätet men hur kan det gå så långt att från att bara ha skrivit till varandra så ses man och ligger med varandra? När de visste från början att båda hade familj på eget håll, hur fungerar man i huvudet då?
