Gränslöst

Jag är själv från jugoslavien och i vår kultur är det vanligt att vänner och släktingar knackar på dörren. Så blir barnen insatta i mycket mer än dem skulle.

men en 7 åring skulle redan vid den ålder kunna veta hur man och vad man pratar när man går hemma hos någon annan. konstigt beteende är det men det är mammas fel hon skulle säga till barnet direkt "det r inte fint" osv

Men du skulle också ha gjort det direkt och säga till henne så hon vet att det inte är okej fast vi vet bada två att hon vet det själv att det är inte okej men hon spelar dum.

Härom dagen hade jag en bekant och dennes son på besök.

Sonen har jag träffat en gång tidigare.

Det verkar som att det pratas mycket om pengar hos dom.

Mötte upp dom, och han hade sin surfplatta som han nyligen hade fått med sig.

Jag kunde inte för mitt liv begripa varför han hade den med sig när man är på besök hos andra.

Han är 7 år.

Han upplyste mig dessutom om hur mycket plattan kostade och även vad hans pappa hade i lön.

Mamman säger ingenting. Hon verkade tycka att det var helt normalt.

Vi kommer hem till mig och dom äter medhavd lunch.

Pojken frågade mig vad min äldsta hade i lön. Jag svarade med bestämd röst att jag inte tänkte tala om det, och jag la även till att det inte var någon idé att fråga henne för hon skulle inte tala om det.

Då frågade han vad min sambo tjänade och samma svar där. Under hela samtalet sa mamman ingenting.

Helvete vad arg jag hade blivit om någon av mina barn ställt i stort sett främmande människor en sån fråga.

Yngsta hade en kompis hemma då dom kom och jag hade sagt ifrån att flickorna inte fick sitta och spela på vår surfplatta. Dom satt och ritade istället.

Nämen då drar pojken fram plattan och givetvis vill dom också spela.

Till slut fick jag dom att gå ut och leka istället.

Vi gick också ut sen, men efter ett tag var han uttråkad och ville gå hem till vår lägenhet och sitta där själv och spela.

Det sa jag absolut nej till och då sa han att han ville åka hem och aldrig hälsa på oss mer.

fortfarande sa inte mamman ifrån.

Alltså detta tycker jag är helt sjukt.

Mamman tycker att det är jobbigt att ha barn och jag tror pojken på något sätt känner på sig det.

Men oavsett så är det han sagt helt åt helvete.

Hoppas hon inte hör av sig något mer. Hoppas att hon skäms.

Om hon ändå ringer så vill jag tala om vad jag tycker, men hur?

Jag skulle vilja säga att hennes son är gränslös och att hon är otroligt flat.

Men jag antar att det är för grovt?

Det här är nåt av det mest rubbade jag varit med om på länge.

Skönt att få skriva av mig, då jag fortfarande är förundrad och förbannad över att det finns sådan här gränslösa människor.

Nej jag är ingen norm. Men åker man hem till andra för att leka med andra barn så tar man inte paddan med. Mamman orkade inte bråka om det när dom åkte hemifrån.

Och vaddå tjejerna satt vid samma bord som pojken och hans mamma, så då förstår jag inte varför det skulle bli aptrist.

Grejen var också att mamman och jag inte sa något till varandra just då när han frågade om våra inkomster.

Vad andra tjänar kan  aldrig vara relevant för någon annan än oss.

Barnen skulle LEKA inte sitta med sina paddor.

Jag har inte lagt mig i, och det har jag inte för vana att göra. 

Men jag gissar att  denna icke-uppfostran är något du anammar.

Det där kånns väldigt "svenskt" där vuxna behandlar och talar med barn som om de är vuxna, generellt. Gränslöst och ouppfostrat, klassiskt. Min sjuåriga dotter frågade mig flr någon dag sen vad jag tjänade och jag förklarade att det var något som barn inte behöver bry sig om.

Idag hade min son en vän på besök (nio år) som frågade vad vår villa kostade och konstaterade när jag sa att det inte angick honom att det förmodligen inte kostat lika mycket som deras. Who gives a shit! Var är föräldrarna som.ska lära sina barn hur man för sig i sociala sammanhang?

Härom dagen hade jag en bekant och dennes son på besök.

Sonen har jag träffat en gång tidigare.

Det verkar som att det pratas mycket om pengar hos dom.

Mötte upp dom, och han hade sin surfplatta som han nyligen hade fått med sig.

Jag kunde inte för mitt liv begripa varför han hade den med sig när man är på besök hos andra.

Han är 7 år.

Han upplyste mig dessutom om hur mycket plattan kostade och även vad hans pappa hade i lön.

Mamman säger ingenting. Hon verkade tycka att det var helt normalt.

Vi kommer hem till mig och dom äter medhavd lunch.

Pojken frågade mig vad min äldsta hade i lön. Jag svarade med bestämd röst att jag inte tänkte tala om det, och jag la även till att det inte var någon idé att fråga henne för hon skulle inte tala om det.

Då frågade han vad min sambo tjänade och samma svar där. Under hela samtalet sa mamman ingenting.

Helvete vad arg jag hade blivit om någon av mina barn ställt i stort sett främmande människor en sån fråga.

Yngsta hade en kompis hemma då dom kom och jag hade sagt ifrån att flickorna inte fick sitta och spela på vår surfplatta. Dom satt och ritade istället.

Nämen då drar pojken fram plattan och givetvis vill dom också spela.

Till slut fick jag dom att gå ut och leka istället.

Vi gick också ut sen, men efter ett tag var han uttråkad och ville gå hem till vår lägenhet och sitta där själv och spela.

Det sa jag absolut nej till och då sa han att han ville åka hem och aldrig hälsa på oss mer.

fortfarande sa inte mamman ifrån.

Alltså detta tycker jag är helt sjukt.

Mamman tycker att det är jobbigt att ha barn och jag tror pojken på något sätt känner på sig det.

Men oavsett så är det han sagt helt åt helvete.

Hoppas hon inte hör av sig något mer. Hoppas att hon skäms.

Om hon ändå ringer så vill jag tala om vad jag tycker, men hur?

Jag skulle vilja säga att hennes son är gränslös och att hon är otroligt flat.

Men jag antar att det är för grovt?

Det här är nåt av det mest rubbade jag varit med om på länge.

Skönt att få skriva av mig, då jag fortfarande är förundrad och förbannad över att det finns sådan här gränslösa människor.