• Anonym (Kille)

    "Gött om hon vore död"

    Jag och min tjej har gjort slut. Hon bedrog mig.

    Jag har tagit väldigt hårt på detta pch mår psykiskt dåligt.

    Under min bearbetningsprocess har jag haft olika faser. Nu är jag inne i en fas där jag känner att jag skulle bli glad om någon dödade henne.. Förlåt om jag låter hemsk. Men jag känner viss glädje och behaglighetens av den tanken för då vet jag att jobbintervju längre kommer kunna ha sex med någon annan. Sen kan jag även tänka att det vire skönt om jag dödade henne.

    MEN...om jag skulle få ett samtal nu och få reda på att hon var död...då skulle jag nog svimma av sorg och smärta. Jag älskar henne verkligen. Klart jag INTE vill att hon ska vara död. Men det känns som att det är en del av min bearbetning som gör att jag känner behag när jag tänker att hon ska dödas av någon eller mig.

    Jag förstår inte varför jag tänker så. Som sagt...skulle det hända i verkligheten skulle jag bli helt förkrossad, men nu när jag bara tänker så i fantasin så mår jag bra av det.

    Jag undrar om det är något fel på mig eller om det verkligen bara är ett sätt för mig att bearbeta min sorg?

  • Svar på tråden "Gött om hon vore död"
  • Aniiee

    De fem sorge-stadierna gäller inte bara när personer gått bort....

    Denial, Anger, Bargaining, Depression, Acceptance..... Your'e in one!


    The truth is, honey, I've enjoyed my life. I've had a hell of a good time
  • Anonym (..)

    Har önskat livet ur mitt ex flera gånger, men bara i fantasin :)

  • Anonym (Kille)
    Anonym (Normalt!) skrev 2014-10-23 22:28:18 följande:

    Gud va ja känner igen de där! Haha...


    Ja det är lite hemskt haha. Ibland kan man föreställa sig dödsscener och le
  • Anonym (ok)

    hur gamla? som vuxen går man vidare och blir lycklig på annat håll.

  • Anonym (ok)
    Anonym (ok) skrev 2014-10-23 22:32:51 följande:

    hur gamla? som vuxen går man vidare och blir lycklig på annat håll.


    Annars är det väl ok att ge i gen lite men döda ??? visst om det är en häxa helt ok.
  • Litet My

    Så länge du håller dig till fantasi är det ingen fara.

  • Anonym (ok)

    Antar det är första gången. Men vänta när du fått näsan bränd antal gånger kommer du bry dig mindre och går lätt vidare utan att ens känna smärta .(-:Då svalnar hjärtat snabbt och värms svårare .(-:

  • Anonym (Kille)
    Anonym (ok) skrev 2014-10-23 23:02:29 följande:

    Antar det är första gången. Men vänta när du fått näsan bränd antal gånger kommer du bry dig mindre och går lätt vidare utan att ens känna smärta .(-:Då svalnar hjärtat snabbt och värms svårare .(-:


    Ja det är första gången. Jag kan knappt tro det är sant. Älskar henne verkligen. Har gått in i väggen, antidepressiv osv. Men antar att det är mitt oerfarna som gör det så jobbigt
  • Anonym (ok)
    Anonym (Kille) skrev 2014-10-23 23:08:46 följande:

    Ja det är första gången. Jag kan knappt tro det är sant. Älskar henne verkligen. Har gått in i väggen, antidepressiv osv. Men antar att det är mitt oerfarna som gör det så jobbigt


    Det är inga roluga erfarenheter man gärna vill ha eller behöver , det blir som mest tråkigt när man tillslut inte kan bli kär , Det här med utbrändhet känner jag i gen känslomässigt utbränd . Men om du älskat henne så lös det där sånt ska man inte hålla på med i riktig kärlek och bedra .
  • Anonym (ok)

    Måste ju komma över henne innan du alls tänker på nytt annars förväxlar du och jämför och det är inte heller så trevligt att bli det heller ... Så men gör det du Vill .

  • Anonym (Bella)

    ja, låter helt normalt. Det kan ju vara jätteskönt att få tänka ihop de mest hemska scenarion i fantasin, det är en del av sorgearbetet. Hon svek ju dig på det värsta sättet, klart man känner hat och ilska då. Och man kan ju bara inte/vill inte gå och döda personen i fråga på riktigt. Men ens inre tankar är inte förbjudna på något sätt. Kör över henne med en ångvält du, flera gånger om dagen.

  • Anonym (Samma)

    Jag önskade livet ur mitt ex också, han bedrog mig inte men var väldigt hemsk på andra sätt. Jag skulle säga att det är rätt normalt när man blivit utsatt för jobbiga saker. Ska man följa de där "stages of grief" så har jag passerat det och är nånstans mellan depression och acceptance nu. Det har tagit två år.

    Så länge du inte börjar planera för att konkret göra nåt mot ditt ex kan jag nog lova dig att känslorna kommer försvinna så småningom.

Svar på tråden "Gött om hon vore död"