Jobbigt då folk frågar vad jag jobbar med

Det är här vita lögner kommer in. Helst ska dina vänner vara med på noterna. Eller säg att jobbet lämnar du på jobbet. Och nu vill du få känna dig ledig.

Jag säger att jag är sjukskriven för stress... Jag har panikångest, men det har jag ingen lust att få en massa frågor om. Stress var den utlösande faktorn, så det är mitt svar på såna frågor!

Hitta på något. Jag säger inte gärna vad jag jobbar med för det kommer mycket följdfrågor och kommentarer på det. Säg bara att du jobbar på typ kontor och lämna ämnet sedan. Utvecklas relationen/bekanskapen kan man ju berätta lite mer ingående vad man gör/inte gör vid senare tillfälle.

Jag har ljugit förut, oftast har jag sagt att jag jobbar med det jag jobbade med sist. Men det känns inte bra att ljuga heller. Att säga att jag är utbränd låter bra, det är nästan sant också. Jag har en depression som jag fick pågrund av stress och traumatiska upplevelser.

Jag har visserligen ett arbete, men jag gillar inte heller att få frågan.

Jag kommer antagligen inte att träffa dem igen och anser då att det är totalt ointressant för dem att veta det. Sedan har jag en ganska hög befattning på ett företag med dåligt rykte. Men min yrkestitel låter väldigt töntig.

Istället för att kalla det för områdeschef som hade varit en betydligt bättre beskrivning.

Dessutom förväntar sig de som frågar att jag har tid och lust att svara på tusen frågor om varför vi gör si eller så. Varför vi har sagt upp alla arbetare. Varför vi inte beviljade tjänstledighet till xx som redan hade tagit ut alla sina semesterdagar, varför vi tjänstemän har det så jävla mycket bättre än arbetarna etc.

Det har hänt att jag sagt att jag är arbetslös och har socialbidrag bara för att de ska bli obekväma och sluta fråga. Mycket effektivt.

Jag har ett jobb som om jag berättar vad jag jobbar med gör att folk ändrar sin attityd mot mig och därför brukar jag bara säga att jag på kontor när folk frågar.

"I mediabranschen" svarar jag eftersom det är vad jag har pluggat och jobbat inom.

Kan du inte hitta på något som är uppenbart att det är ett påhitt, samtidigt som det gör dig roligare eller intressantare att prata med? T ex drömfångare, eller andeutdrivare, eller personligt samvete, djuphavsresenär, orakel eller krokodiltämjare? Gardinkonsult?

Jag kan själv tycka att det är jobbigt att svara på frågor om mitt jobb, för att jag hellre vill prata om annat och för att jag tror att det är ganska tråkigt för andra att höra om vad jag gör.

Har du studerat något, förresten?

När jag inte svarar "i mediabranschen" så kan jag säga "jag är utbildad journalist" (vilket stämmer). På så vis slipper jag ljuga.

Du anar inte hur många ggr jag fått den frågan under alla de här åren jag varit sjukskriven och sen sjukpensionär! I början var det lite pinsamt,jag var ju så ung,men nu svarar jag bara att jag inte jobbar utan är sjukpensionär. Folk brukar nöja sig,några få frågar varför och då svarar jag. Är man sjuk är man,kan man inte jobba kan man inte. Inget pinsamt allt! 

Författare, under pseodenym förstås!

Usch, vad otrevligt. Ok att ställa som inledande fråga kanske, men att snoka i varför och i din ekonomi.
Tycker inte du ska behöva ljuga då du inte har något att skämmas för. Däremot de som ställer frågan.
Jag skulle på nåt sätt markera att det inte var ok att fråga så, typ "Ursäkta, vad sa du?" "Varför vill du veta det?" "Det är privat" och vägra svara på följdfrågor.

Säg att du är arbetslös.

Dra en vit lögn ist att du är utbränd.. Berätta det för dina vänner ect så dom vet om det bara.