• Anonym (helt sluut)

    ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka

    Jag är helt övertygad att min sju månaders har autism och tycker det blir tydligare för var dag.

    Är så otroligt slutkörd av alla funderingar, faktagooglingar sökningar efter symtom osv. Det snurrar oavbrutet i mitt huvud och jag iakttar barnet varje vaken sekund. Kommer ju inte få diagnos än på ett tag. Hur fasen står man ut med väntan???? Det funkar bara inte att sätta sig ned och se tiden an.

    snälla har någon nått konkret tips?? Har redan kontakt med psykologen för egen del pga detta

  • Svar på tråden ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka
  • Påven Johanna
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-08-31 14:15:33 följande:

    Idag när jag hämtade var det som att hon inte ens visste vem jag var. Hon satt i knä på en fröken och tittade bara tomt på mig när jag kom. Så är det även när hon varit hos farmor eller mormor. Hon visar inte minsta ansiktsuttryck när jag kommer tillbaka. Hemma brukar hon bli glad när jag kommer. Iaf ibland. Samma sak när jag går in till henne på morgonen eller tar in henne när hon sovit. Då ler hon när hon ser mig.

    Gör ont i hjärtat att hon inte rör en min när jag kommer till förskolan. Är det normalt verkligen? ?


    Det går ju inte alls att lita på att det du tycker dig se är hur det verkligen är. Du tycker ju aldrig att hon ser normal ut eller att hon gör något som är normalt. Så hon kan ju lika gärna ha varit trött utan att du är i stånd att uppfatta henne så. Det kan ju också vara så att ditt ständiga känsloutspel där du reagerar med sorg och skepsis på absolut allt hon gör och inte gör sätter den där typen av spår, att hon helt enkelt inte orkar bli särskilt glad över att se dig. Du blir ju heller inte glad över att se henne, du blir bara sorgsen för att du tror att hon är utvecklingshämmad och har autism. 

    Hur menar du att det du upptas av att du känner och tänker skulle kunna leda till dagliga positiva möten mellan er? Om din man hela tiden inbillade sig att du led av dödlig cancer - tror du då att stämningen mellan er skulle vara på topp? Uppsluppen och glad? Sorglös?
  • Anonym (vanligt)
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-08-31 14:15:33 följande:
    Idag när jag hämtade var det som att hon inte ens visste vem jag var. Hon satt i knä på en fröken och tittade bara tomt på mig när jag kom. Så är det även när hon varit hos farmor eller mormor. Hon visar inte minsta ansiktsuttryck när jag kommer tillbaka. Hemma brukar hon bli glad när jag kommer. Iaf ibland. Samma sak när jag går in till henne på morgonen eller tar in henne när hon sovit. Då ler hon när hon ser mig.
    Gör ont i hjärtat att hon inte rör en min när jag kommer till förskolan. Är det normalt verkligen? ?
    Ni har ingen bra anknytning och då reagerar hon helt adekvat när hon ser dig.
    Dina värsta farhågor borde inte gälla autism eller utvecklingsstörning utan hur du istället skall kunna glädjas fördomsfritt åt den person hon är, sluta analysera utan fokusera på att skapa en god kontakt med henne.
    Varför hämtar inte pappan på förskolan? Har inte du börjat jobba nu?
  • Anonym (helt sluut)

    Ja alltså trött var hon ju. Hon hade vaknat typ minuten innan jag kom och hämtade.

    Jo jag jobbar men det är jag som hämtar endel dagar då jag slutar först

  • Påven Johanna
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-08-31 17:53:38 följande:

    Ja alltså trött var hon ju. Hon hade vaknat typ minuten innan jag kom och hämtade.

    Jo jag jobbar men det är jag som hämtar endel dagar då jag slutar först


    Men du kan alltså ändå inte tycka att det är normalt att vara lite borta i blicken när man är nyvaken? Det måste bero på grav autism? Det kan inte handla om ditt eget sjukdomstillstånd?

    Du är väldigt orättvis mot din dotter.
  • Regndamen
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-08-31 17:53:38 följande:

    Ja alltså trött var hon ju. Hon hade vaknat typ minuten innan jag kom och hämtade.

    Jo jag jobbar men det är jag som hämtar endel dagar då jag slutar först


    Hur är du själv när du är nyvaken? Det är kanske så att även du lider av grov autism.
  • Anonym (helt sluut)

    Ni har rätt.

    Nu ska jag fokusera på att inskolningen gått helt problemfritt.

    Pedagogerna upplever henne hittills som enkel nöjd och glad.

    Om några månader ska jag ta upp mina tankar med dem, men hon ska få landa och bli trygg först så att de verkligen hinner lära känna henne.

  • Anonym (vanligt)
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-08-31 22:29:49 följande:
    Ni har rätt.
    Nu ska jag fokusera på att inskolningen gått helt problemfritt.
    Pedagogerna upplever henne hittills som enkel nöjd och glad.
    Om några månader ska jag ta upp mina tankar med dem, men hon ska få landa och bli trygg först så att de verkligen hinner lära känna henne.
    Om pedagogerna inte ser några tecken till att hon skulle vara "annorlunda".... litar du då på dem?
  • Anonym (helt sluut)
    Anonym (vanligt) skrev 2015-08-31 23:05:53 följande:

    Om pedagogerna inte ser några tecken till att hon skulle vara "annorlunda".... litar du då på dem?


    Ja det tror jag!

    Jag känner dem sen tidigare och vet att allihopa är extremt kompetenta.

    Dessutom kommer de att se henne dagligen många timmar per vecka.

    Funderar bara lite på hur länge jag ska vänta med att ta upp det. Vill vara säker på att de lärt känna henne och fått en uppfattning om henne innan jag påtalar mina tankar för att inte färga dem med mina tankar
  • Anonym (vanligt)
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-08-31 23:11:29 följande:
    Ja det tror jag!
    Jag känner dem sen tidigare och vet att allihopa är extremt kompetenta.
    Dessutom kommer de att se henne dagligen många timmar per vecka.
    Funderar bara lite på hur länge jag ska vänta med att ta upp det. Vill vara säker på att de lärt känna henne och fått en uppfattning om henne innan jag påtalar mina tankar för att inte färga dem med mina tankar
    Hur kommer det sig att du inte litar på din man som ser henne dagligen många timmar per vecka och som du känner väl?
  • Anonym (helt sluut)
    Anonym (vanligt) skrev 2015-08-31 23:20:12 följande:

    Hur kommer det sig att du inte litar på din man som ser henne dagligen många timmar per vecka och som du känner väl?


    Jag är rädd att han omedvetet vägrar se hur det ligger till alternativt ser han och erkänner det inte för att 'bespara' mig så länge det går
Svar på tråden ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka